3 kap Årsmöte
Sidan uppdaterades: 18 juni 2024
1 § Tidpunkt och kallelse (alt 1)
Årsmötet, som är föreningens högsta beslutande organ, ska hållas före utgången av mars månad på tid och plats som styrelsen bestämmer.
Kallelse till årsmötet och förslag till föredragningslista ska av styrelsen senast tre veckor före mötet tillhandahållas medlemmarna på sätt styrelsen bestämt. Vidare ska kallelse och förslag till föredragningslista publiceras på föreningens hemsida och anslås i klubblokal eller på annan lämplig plats. Har förslag väckts om stadgeändring, nedläggning eller sammanslagning av föreningen med annan förening eller annan fråga av väsentlig betydelse för föreningen eller dess medlemmar ska det anges i kallelsen.
Verksamhetsberättelse, årsredovisning/årsbokslut, revisorernas berättelser, verksamhetsplan med ekonomisk plan samt styrelsens förslag och inkomna motioner med styrelsens yttrande ska finnas tillgängliga för medlemmarna senast en vecka före årsmötet. I kallelsen ska anges var dessa handlingar finns tillgängliga.
eller
1 § Tidpunkt och kallelse (alt 2)
Årsmötet, som är föreningens högsta beslutande organ, ska hållas före utgången av mars månad på tid som styrelsen bestämmer. Styrelsen beslutar om årsmötet ska hållas på en fysisk plats eller genom elektronisk uppkoppling med deltagarna.
Kallelse till årsmötet och förslag till föredragningslista ska av styrelsen senast tre veckor före mötet tillhandahållas medlemmarna på sätt styrelsen bestämt. Vidare ska kallelse och förslag till föredragningslista publiceras på föreningens hemsida och anslås i klubblokal eller på annan lämplig plats. Har förslag väckts om stadgeändring, nedläggning eller sammanslagning av föreningen med annan förening eller annan fråga av väsentlig betydelse för föreningen eller dess medlemmar ska det anges i kallelsen.
Verksamhetsberättelse, årsredovisning/årsbokslut, revisorernas berättelser, verksamhetsplan med ekonomisk plan samt styrelsens förslag och inkomna motioner med styrelsens yttrande ska finnas tillgängliga för medlemmarna senast en vecka före årsmötet. I kallelsen ska anges var dessa handlingar finns tillgängliga.
Kommentar
Årsmötet och extra årsmöte
Föreningen utgörs av sina medlemmar. Utan medlemmar finns ingen förening. En idrottsförening är inte någon egendom som kan ägas av en eller flera personer. Den kan inte heller ses som ett företag som drivs av några få personer.
En idrottsförening är en demokratiskt uppbyggd organisation där beslutanderätten och makten ytterst ligger hos medlemmarna. Medlemmarna utövar sitt inflytande i enlighet med de stadgar som antagits av medlemmarna på årsmötet. För att det föreningsdemokratiska arbetet ska fungera krävs dels regler för hur beslut ska komma till stånd, dels kunskap om hur reglerna ska användas och kanske framför allt – ett engagemang från medlemmarna att delta i beslutsprocessen.
Medlemmarna utövar sin formella makt på årsmötet och extra årsmöte. Mellan årsmötena ger medlemmarna i uppdrag till sina förtroendevalda (styrelsen) att för medlemmarnas räkning sköta det löpande arbetet. Reglerna om tidpunkt för årsmötet, om kallelse, om de formella förutsättningarna för beslutsfattande vid årsmötet med mera, betyder mycket för att det föreningsdemokratiska arbetet ska fungera.
Tidpunkt för årsmöte
I stadgemallen finns två alternativ till 1 §. Avsikten med detta är att möjliggöra för föreningar, som så önskar, att ha digitala årsmöten (alt 2). Mer om detta nedan.
För att över huvud taget ha en möjlighet att påverka beslutsfattandet måste medlemmarna få information om när och var årsmötet ska äga rum, och kanske även hur. Det är också viktigt att i förväg få reda på vilka ärenden, utöver de traditionella årsmötesfrågorna, som ska behandlas.
I stadgarna ska det stå när årsmötet senast ska äga rum. Det vanligaste är att skriva att årsmötet ska hållas ”senast den x/y” eller ”senast före utgången av x månad”. Årsmötet bör inte ligga alltför långt efter räkenskapsårets slut. Om verksamhets- och räkenskapsåret utgår vid årsskiftet bör årsmötet kunna hållas senast under mars månad. Årsmötet bör inte ligga längre tid än sex månader efter verksamhets- och räkenskapsårets slut.
Även om det inte anges i stadgarna bör styrelsen tidigt bestämma datum för årsmötet och kungöra detta för medlemmarna. I samband härmed kan medlemmarna också påminnas om motionstidens utgång, och möjligheten att lämna namnförslag till valberedningen.
Fysiskt eller digitalt årsmöte
Under pandemiåren möjliggjordes även för idrottsföreningar att hålla digitala årsmöten, trots att stadgarna uttryckligen inte medgav detta. För att också fortsättningsvis kunna hålla digitala möten, för dem som så önskar, bör regler härom införas i stadgarna. Som alt 2 anger kan årsmöte hållas ”genom elektronisk uppkoppling med deltagarna”. Ett digitalt årsmöte kräver extra förberedelser jämfört med ett fysiskt årsmöte. Det är viktigt att säkerställa närvaron (röstlängd) och hur eventuella omröstningar ska gå till. En variant är att kombinera det fysiska årsmötet och det digitala genom att ha ett så kallat hybridmöte.
Kallelse till årsmötet
Det måste stå i stadgarna hur kallelse till årsmötet ska ske. Själva kallelseförfarandet kan ske i två etapper, där styrelsen i mycket god tid enligt ovan kungör när i tid och hur, fysiskt eller digitalt, årsmötet äger rum. På så sätt kan även säkerställas att motionstiden hålls och att namnförslag till valberedningen inkommer. I stadgemallen står att själva kallelsen ska tillhandahållas medlemmarna senast tre veckor före mötet på sätt styrelsen bestämt. I kallelsen ska det tydligt framgå vilken tid och plats årsmötet ska vara och vilka viktigare ärenden som ska behandlas. Förslag om stadgeändring, nedläggning av sektion/idrott, fråga om sammanslagning eller annan fråga av större ekonomisk eller av annan väsentlig betydelse för föreningen eller dess medlemmar ska alltid anges i kallelsen.
Det vanliga idag är att kallelsen skickas med e-post till medlemmarna och att kallelse och möteshandlingar läggs ut på föreningens hemsida/webbplats. Enligt stadgemallen ska samtliga möteshandlingar finnas tillgängliga för medlemmarna senast en vecka före årsmötet. I kallelsen ska anges var handlingar finns tillgängliga.
2 § Förslag till ärenden att behandlas av årsmötet
Såväl medlem som styrelsen får avge förslag att behandlas av årsmötet.
Förslag från medlem (motion) ska vara styrelsen tillhanda senast fyra veckor före årsmötet. Styrelsen ska till årsmötet avge skriftligt yttrande över motionerna.
Kommentar
Förslag till ärenden att behandlas av årsmötet
Varje medlem har rätt att lägga fram förslag för årsmötets ställningstagande. Det är en grundläggande demokratisk rättighet. För att inkomna förslag/motioner ska kunna behandlas i god ordning på mötet bör de förses med ett yttrande från styrelsen. Det är viktigt att styrelsen behandlar alla motioner och lägger ett eget förslag med anledning av motionen. Det kan vara ett förslag om avslag eller bifall eller att motionen får anses besvarad med styrelsens yttrande. Viktigt dock är att komma ihåg att på årsmötet är styrelsens förslag huvudförslaget. Motionerna och styrelsens yttrande och förslag med anledning av dessa bör också offentliggöras i god tid före mötet. Även här gäller att föreningens hemsida/webbplats kan vara den plats där medlemmarna kan informera sig närmare om ärendena. Av kallelsen ska det framgå vilka ärenden som ska behandlas på årsmötet, och var medlemmarna kan ta del av handlingarna.
Styrelsen får självfallet inte undanhålla inkomna förslag för årsmötet. Om styrelsen tycker att en motion är helt befängd får den säga det i sitt yttrande och föreslå att motionen avslås. Styrelsen får inte på något sätt hindra en motion från att behandlas av årsmötet.
3 § Sammansättning och beslutsförhet (alt 1)
Årsmöte består av närvarande röstberättigade medlemmar. Vid förhinder får medlemmen företrädas av ombud. Ombud får enbart företräda en medlem. Vårdnadshavare har dock alltid rätt att företräda sina omyndiga barn.
Mötet är beslutsmässigt med de röstberättigade medlemmar och ombud som är närvarande på mötet.
eller
3 § Sammansättning och beslutsförhet (alt 2)
Årsmöte består av närvarande röstberättigade medlemmar. Vårdnadshavare har rätt att företräda sina omyndiga barn.
Medlem får företrädas av annan röstberättigad medlem som ombud. Sådant ombud, som får företräda ett obegränsat antal medlemmar, ska senast två månader före årsmötet till föreningen meddela att hen står till förfogande som ombud. Föreningen ska senast en månad före årsmötet publicera en förteckning över sådana ombud. Medlem som önskar bli företrädd av sådant ombud, ska senast dagen före årsmötet till föreningen anmäla vem hen utser till sitt ombud. Medlem har alltid rätt att senast vid årsmötets början återkalla sin anmälan.
Mötet är beslutsmässigt med de röstberättigade medlemmar och ombud som är närvarande på mötet.
Kommentar
I stadgemallen finns två alternativ till hur paragrafen om sammansättning och beslutsförhet kan utformas i en förenings egna stadgar. I det första (alt 1) finns den ordning som får sägas vara den vanligaste i idrottsföreningar. Den andra möjligheten (alt 2) är en ordning som vissa, företrädesvis stora, föreningar kan tänkas använda sig av för att få ett bredare demokratiskt underlag på årsmötena.
För vad går att göra när det bara dyker upp ett fåtal personer av föreningens hundratals medlemmar på ett årsmöte? Eller vad händer om ungdomssektionens samtliga röstberättigade för första gången dyker upp på tennisklubbens årsmöte och hotar att köra över de traditionella årsmötesrävarna genom att rösta för nedläggning av seniortennisen till förmån för utökade ungdomsaktiviteter?
I båda fallen gäller att årsmötet normalt är beslutsmässigt med det antal röstberättigade medlemmar som, personligen eller via sitt ombud, är närvarande vid mötet. Ett litet antal medlemmar kan alltså genom majoritetsbeslut på ett årsmöte bestämma över den stora och i dubbel bemärkelse ”tysta” majoriteten medlemmar som stannar hemma på sofflocket.
Självklart är det inte bra om endast en minoritet av föreningens medlemmar kommer på föreningens årsmöten. Årsmötet är det högsta beslutande organet, och det tillfälle där medlemmarna genom val ger sitt förtroende till dem de vill företrädas av. Om utvecklingen skulle gå mot att medlemmarna av olika anledningar nöjer sig med att enbart konsumera sin idrott, och överlåter till ”föreningsproffsen” att bestämma vid årsmöten och styrelsemöten, äventyras hela föreningens existens och frågan är om föreningen över huvud taget kan fortsätta sin existens som ideell förening.
Enligt (alt 1) finns möjlighet för medlem att företrädas av annan medlem som ombud. I det fallet får ombudet bara företräda en (1) medlem. Vilket mandat ombudet har med sig till årsmötet är en fråga som får överenskommas mellan medlemmen och hens ombud.
För att möjliggöra ett ”bredare röstunderlag”, som bättre speglar medlemsmajoriteten, har (alt 2) tagits med. Tanken bakom den skrivningen är att medlem via fullmakt kan överlåta ”sin röst” till annan medlem (ombud), och att detta ombud kan få rätt att på så sätt företräda ett obegränsat antal medlemmars röster. För att säkerställa att ett sådant ombud är en ”känd person” ska hen senast två månader före årsmötet meddela föreningen att hen står till förfogande som ombud, och därefter ska föreningen senast en månad före årsmötet publicera en förteckning över tillgängliga ombud. Därefter kan medlem, som själv inte kan/vill delta på årsmötet, till föreningen anmäla vilket ombud hen önskar se sig företrädd utav. Medlem har därefter även rätt att senast vid årsmötets början återkalla sin anmälan.
Oberoende av vilket alternativ som väljs enligt ovan har vårdnadshavare alltid rätt att företräda sina omyndiga barn. Vårdnadshavare kan i sådant fall även vara ombud och utöva den rösträtt barnet har för det fall att uppnådd rösträttsålder föreligger. Har barnet inte fyllt det antal år som krävs för rösträtt gäller givetvis att inte heller vårdnadshavaren kan ges rösträtt. Men det är önskvärt att även föräldrarna ansöker om medlemskap och därmed även har egen rösträtt på årsmötet. För att underlätta detta har många föreningar infört en kollektiv avgift, en familjemedlemsavgift, som innebär en samlad avgift för samtliga familjemedlemmar som önskar vara medlemmar i föreningen, och de familjemedlemmarna som uppnått stadgad rösträttsålder får då egen rösträtt på årsmötet.
Ett årsmöte är alltid beslutsmässigt med det antal röstberättigade medlemmar och ombud (med rösträtt/-er) som är närvarande på mötet.
4 § Rösträtt samt yttrande- och förslagsrätt på årsmötet
För att vara röstberättigad på årsmöte krävs:
- att medlemmen under mötesåret fyller lägst 12 år;
- att medlemskap har beviljats minst två månader före årsmötet; och
- att förfallna medlemsavgifter har betalats senast två månader före årsmötet.
Medlem som inte har rösträtt har yttrande- och förslagsrätt på mötet.
Kommentar
Rösträtt samt yttrande- och förslagsrätt på årsmöte
Grundprincipen om att en medlem är lika med en röst gäller även inom idrottens föreningar. Avsteg från grundregeln ska framgå av stadgarna. Som framgår ovan kan ett utsett ombud, förutom sin egen röst, även ha fullmakt att företräda andra medlemmars röster. Alla medlemmar har alltid rätt att närvara på årsmötet och de som saknar rösträtt har ändå yttrande- och förslagsrätt.
Krav på betald medlemsavgift samt uppnådd rösträttsålder
Den första förutsättningen för att få rösträtt på årsmötet är att medlemmen har gjort rätt för sig. Med det menas i stadgemallen att medlemsavgiften ska ha betalats i den ordning som har bestämts. Med ”förfallna” medlemsavgifter, menas att avgift ska ha betalats senast det datum som har bestämts i föreningen, och absolut senast två månader före årsmötet. Medlemmen ska så att säga inte stå i skuld till föreningen för obetalda medlemsavgifter, och det gäller även bakåt i tiden för tidigare års aviserade medlemsavgifter.
För att inte skapa osäkerhet om den ordning som gäller i föreningen kan det vara bra att skriva i stadgarna hur avgiften ska betalas, till exempel ”medlem som senast vid föregående verksamhetsårs slut har betalat förfallna avgifter har rösträtt … etc.”. Då är det lätt att pricka av röstberättigade medlemmar med medlemsmatrikeln som underlag och få en korrekt röstlängd för mötet.
En annan vanlig inskränkning i medlemmens rösträtt är kravet på att ha uppnått viss ålder. RF har i tidigare utgåva av stadgemall/normalstadgar för idrottsförening angett att rösträttsåldern lämpligen bör ligga någonstans mellan 12 och 15 år. Någon ändring i denna grundsyn har inte skett. I vissa föreningar, till exempel skolidrottsföreningar på låg- och mellanstadiet bör rösträttsåldern kunna sättas lägre än 12 år med hänsyn till arten och omfattningen av föreningens verksamhet. Å andra sidan kan det finnas skäl att i till exempel i en skytteförening lägga rösträttsåldern högre än 15 år. Något krav på att medlemmar måste vara myndiga för att delta i mötesbeslut finns dock inte.
För nya medlemmar som kanske tillkommer efter verksamhetsårets slut gäller för rösträtt dels att medlemsavgift har betalats i den ordning föreningen har bestämt, dels att medlemskapet beviljats senast två månader före årsmötet. Det senare kan sägas vara en ordning som finns för att undvika att medlemsvärvning sker en kort tid före årsmötet för att på så sätt påverka majoritetsförhållandet och därmed beslutsfattandet på årsmötet.
5 § Ärenden vid årsmötet
Vid årsmötet ska följande behandlas och protokollföras:
- Fastställande av röstlängd för mötet.
- Val av ordförande och sekreterare för mötet.
- Val av protokolljusterare och rösträknare.
- Fråga om medlemmarna har kallats till årsmötet på rätt sätt och inom rätt tid.
- Fastställande av föredragningslista.
- Styrelsens verksamhetsberättelse med årsredovisning/årsbokslut för det senaste verksamhets-/räkenskapsåret.
- Revisorernas berättelse över styrelsens förvaltning under det senaste verksamhets-/räkenskapsåret.
- Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen för den tid revisionen avser.
- Fastställande av medlemsavgifter för kommande verksamhetsår.
- Fastställande av verksamhetsplan samt behandling av ekonomisk plan för kommande verksamhets-/räkenskapsår.
- Behandling av styrelsens förslag och i rätt tid inkomna motioner.
- Val av
a) föreningens ordförande för en tid av ett år;
b) halva antalet övriga ledamöter i styrelsen för en tid av två år;
c) (X antal) revisorer jämte suppleanter (ersättare) för en tid av ett år. I detta val får inte styrelsens ledamöter delta;
d) (X antal) ledamöter i valberedningen för en tid av ett år, av vilka en ska utses till ordförande; samt
e) ombud till möten där föreningen har rätt att vara representerad genom ombud. - Eventuella övriga frågor som anmälts under punkt 5. Beslut i fråga av större ekonomisk eller annan avgörande betydelse för föreningen eller medlemmarna får inte fattas om den inte varit med i kallelsen till mötet.
Kommentar
Ärenden vid årsmötet
I stadgarna ska de obligatoriska ärenden som ska behandlas av årsmötet anges. Ärendenas ordningsföljd kan variera, men det kan vara praktiskt att behandla ärenden om den tid som varit efter de inledande mötesformalia, och efter beslut om ansvarsfrihet övergår mötet till att behandla i huvudsak framåtsyftande ärenden. I många fall är det brukligt att avsluta mötet med valen, vilket kan motiveras med att den nyvalda styrelsen i detta läge vet vad den har att rätta sig efter. Under punkten övriga frågor kan normalt enbart frågor tas upp för diskussion och inte för beslut.
Här kommenteras några av punkterna mer ingående:
Årsmötet öppnas normalt av föreningens ordförande, som direkt efter öppningsanförandet tar upp frågan om (1) fastställande av röstlängd för mötet. Inget hinder finns att mötet beslutar att röstlängd ska fastställas senare om omröstning ska ske, dvs. då votering begärs. I många fall väljs dock att före mötesstarten ”pricka av” medlemmarna mot gällande medlemsförteckning. Detta för att kontrollera både medlemskapet, medlemmens ålder och att medlemsavgift har betalats. Det röstlängdsunderlag som på så sätt upprättas redovisas som styrelsens förslag och fastställs som röstlängd för mötet.
En för många obesvarad fråga är vilka som ska besluta om fastställande av röstlängd. Det kan teoretiskt tänkas att någon begär att ytterligare medlemmar ska ha rösträtt eller att någon inte ska ha rösträtt när styrelsen lägger fram sitt förslag till röstlängd. I detta läge gäller, om votering begärs, att det är de röstberättigade medlemmarna enligt styrelsens röstlängdsunderlag som ska avgöra om röstlängden ska kompletteras med ytterligare medlemmar eller om någon ska strykas därifrån.
Punkterna (2) och (3) val av mötesfunktionärer kan man lägga direkt efter punkten om fastställande av röstlängd för mötet. Då får den valda mötesordföranden, som bör vara någon annan än föreningens ordförande, leda förhandlingarna i stort sett från starten av mötet.
(4) Frågan om mötet har utlysts på rätt sätt återknyter till paragrafen om kallelse till mötet (1 §). Om styrelsen har missat information i kallelsen är det under den här punkten medlemmarna bör invända. Om det skulle visa sig att det finns allvarliga brister med kallelsen bör mötet skjutas upp och en ny kallelse göras i enlighet med stadgarna.
Under punkterna styrelsens och revisorernas berättelser (6) och (7) finns möjlighet för medlemmarna att ställa frågor om hur föreningen har skötts under det gångna verksamhets- och räkenskapsåret. Här har medlemmarna i princip alltid rätt att få reda på detaljer i föreningens ekonomi och förvaltning, och styrelsen har en motsvarande skyldighet att svara på frågor (jfr ovan 2 kap. 2 § om medlems rätt till information). Det är bara om den begärda informationen kan skada föreningen som styrelsen har rätt att undanhålla medlemmarna den.
Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen (8) är den klassiska punkten på årsmötet då pulsen slår lite extra på sittande styrelseledamöter. Revisorerna ska uttala sig i ansvarsfrågan och företräda medlemmarna mot styrelsen. Brister revisorerna i sin omsorg om föreningen kan även de i princip göras ansvariga. Om revisorerna föreslår att styrelsen ges ansvarsfrihet och om mötet beslutar det, betyder det att styrelsens förvaltning godkänns och inga skadeståndsanspråk ställs mot styrelsen. I praktiken avser beslutet om beviljad ansvarsfrihet hela styrelsen även om ansvarsfriheten ska prövas och beviljas individuellt för varje styrelseledamot. Mötet kan alltså besluta att inte bevilja antingen hela styrelsen eller enskilda styrelseledamöter ansvarsfrihet. Det är också viktigt att veta att oberoende av vad revisorerna föreslår kan mötet besluta i annan riktning. Om ansvarsfrihet vägras lämnas frågan om skadeståndstalan mot hela styrelsen eller delar av den öppen. Den nyvalda styrelsen får då i praktiken överväga om rättsliga åtgärder ska vidtas för föreningens (medlemmarnas) räkning. Talan om skadestånd ska i så fall göras inom ett år från det att årsredovisningen och revisionsberättelsen presenterats på årsmötet.
Ibland förekommer att medlem yrkar på att styrelsen inte ska få ansvarsfrihet enbart på den grunden att det finns ett missnöje i största allmänhet mot hur styrelsen har verkat. I det läget är det i första hand inte frågan om ansvarsfrihet som gäller, utan i stället bör övervägas om förslag på nya styrelseledamöter ska väljas senare under mötet. Ett alternativ till beslut om ansvarsfrihet är att väcka en s.k. misstroendeförklaring, eller misstroendevotum. Årsmötet får då rösta om styrelsen har medlemmarnas förtroende eller inte, och om majoriteten väljer det senare får styrelsen välja att avgå eller ta strid. Skulle denna situation uppkomma får vanligtvis kallas till ett extra årsmöte för val av ny styrelse. Detta för att valberedningen och medlemmarna ska få rådrum att föreslå nya kandidater till styrelsen. Fram till dess sitter den gamla styrelsen kvar som ”expeditionsministär”.
Fastställande av medlemsavgifter (9) är alltid ett ärende för årsmötet. Medlemsavgifter, som är en form av kollektiv obligatorisk avgift, ska inte förväxlas med avgifter för att delta i verksamheten (t.ex. terminsavgifter för verksamhet), som nödvändigtvis inte behöver beslutas av årsmötet.
Att årsmötet även ska behandla föreningens framtida verksamhet uttrycks bland annat genom nästa punkt (10) fastställande av verksamhetsplan samt behandling av ekonomisk plan. Här ska medlemmarna ge styrelsen vägledning om hur de vill prioritera verksamheten för kommande år. Att årsmötet beslutar att fastställa verksamhetsplan och oftast även fastställer ekonomisk plan (budget), innebär inte att styrelsen är helt låst vid beslutet. Styrelsen kan under året göra justeringar i budgeten om det visar sig att de givna förutsättningarna genom årsmötesbeslutet inte håller. Men det är viktigt att betona att årsmötets beslut anger ramarna och inriktningen för styrelsens arbete, och att den styrelse som inte är lyhörd för medlemmarnas vilja knappast blir omvald på kommande årsmöte.
(11) Behandling av styrelsens förslag och inkomna motioner är den punkt som tillsammans med den föregående punkten bör ta det mesta av årsmötets tid. Här behandlas de ärenden som väckts genom motioner från medlemmarna och de förslag som styrelsen vill att mötet beslutar om. I det utskrivna förslaget till föredragningslista som skickas med kallelsen och finns på hemsidan/webbplatsen (jfr ovan ang. kallelseförfarandet) bör samtliga ärenden anges och inte gömmas under den rubrik som står i stadgarna. Vid behandlingen av motioner blir alltid styrelsens förslag huvudförslag, och motionären får för sin del yrka på annat om hen inte delar styrelsens ställningstagande. När ärendena behandlas bör alla komma ihåg att andra förslag i ärendet kan bli aktuella än de som motionären eller styrelsen lagt fram, under förutsättning att de verkligen hör till det ärende som är upptaget. Om ärendet gäller ändring av klubbens färger, och styrelsens förslag är blågrönt, finns inget som hindrar att en medlem föreslår och mötet beslutar om andra färger. Skulle ärendet däremot handla om sammanslagning med en viss klubb, får mötet inte besluta att sammanslagning ska ske med en helt annan klubb, eftersom det får anses vara ett nytt/annat ärende.
Valen (12) är en viktig punkt på årsmötet. Normalt bör val av klubbens ordförande alltid prövas vid varje årsmöte. Mandattiden bör därför vara ett år, dvs tiden från ett årsmöte till och med tiden för nästkommande årsmöte. Övriga styrelseledamöter kan däremot väljas för två år, ofta motiverat av att det finns fördelar med kontinuitet i styrelsen och att risken för att samtliga ledamöter tackar nej till omval minskar då. Skulle fråga uppkomma om avsättande av ledamot som har ett år kvar på sin mandattid, måste den finnas med som ärende på föredragningslistan och kallelsen till årsmötet. I annat fall måste beslut om avsättande tas senare på ett extra årsmöte som utlysts för just detta (jfr ovan om ansvarsfrihet). Om suppleanter ska väljas, vilket inte är obligatoriskt, bör de väljas på ett år och det bör också bestämmas i vilken ordning suppleanterna ska inträda vid ordinarie ledamots frånvaro (se även 6 kap. 1 §).
Punkten (13) övriga frågor skulle egentligen inte behövas, eftersom ett väl förberett årsmöte redan har avhandlat alla väsentliga frågor. Trots det dyker det ofta upp frågor som medlemmarna vill ventilera. Det är viktigt att betona att beslut sällan kan tas under denna punkt, om inte styrelsen får ett uppdrag att till exempel utreda en fråga och återkomma vid ett senare möte. Dessutom får inte beslut fattas i frågor av större ekonomisk betydelse om de inte uttryckligen funnits med i kallelsen till mötet.
6 § Valbarhet
Valbar till styrelsen och valberedningen är röstberättigad medlem av föreningen. Arbetstagare inom föreningen får dock inte väljas till ledamot i styrelsen, valberedningen eller till revisor eller revisorssuppleant i föreningen.
Kommentar
Valbarhet
I stadgemallen finns en grundläggande förutsättning att endast föreningsmedlemmar kan väljas till föreningsstyrelsen och till valberedningen. Kravet har tillkommit bland annat av det skälet att vi nu mer än tidigare måste värna om vikten av att föreningen är till för sina medlemmar och ska styras av medlemmarna.
Begränsningen att föreningens arbetstagare inte får väljas till ledamot av styrelsen överensstämmer med vad som anges i RF:s stadgar (3 kap. 3 §) och med vad som gäller generellt inom den svenska idrottsrörelsen. Regeln kan ses som ett uttryck för principen att den svenska idrottsrörelsen bygger på demokratiska ideella föreningar med frivilligt arbetande ideella ledare som beslutsfattare. De anställda har oftast genom sin anställning tillräckligt stort inflytande, och ska inte dessutom ta rollen som förtroendevalda i föreningen.
7 § Extra årsmöte
Styrelsen får kalla medlemmarna till extra årsmöte.
Styrelsen är skyldig att kalla till extra årsmöte när en revisor eller minst en tiondel av föreningens röstberättigade medlemmar begär det. Sådan begäran ska vara skriftlig och innehålla skälen för begäran.
När styrelsen mottagit en begäran om extra årsmöte ska den inom 14 dagar utlysa sådant möte att hållas inom två månader från erhållen begäran. Kallelse med förslag till föredragningslista för extra årsmöte ska senast sju dagar före mötet tillhandahållas medlemmarna på sätt styrelsen bestämt. Vidare ska kallelse och förslag till föredragningslista publiceras på föreningens hemsida och anslås i klubblokal eller på annan lämplig plats.
Underlåter styrelsen att utlysa eller kalla till extra årsmöte får de som begärt ett extra årsmöte vidta åtgärder enligt föregående stycke.
Vid extra årsmöte får endast den eller de frågor som angetts i förslaget till föredragningslista behandlas.
Kommentar
Extra årsmöte
I 7 § anges när en förening ska hålla extra årsmöte. Styrelsen kan alltid kalla till extra årsmöte på eget initiativ när de anser att det behövs. Det kan gälla en brådskande fråga där styrelsen känner att den måste ha medlemmarnas stöd och beslut för ett avgörande. Det gäller självfallet i frågor där stadgarna föreskriver att årsmötet fattar beslut som stadgeändring och medlemsavgifter, men kan även röra en större investering i en fastighet eller annan viktigare fråga för föreningen. Styrelsen bör vara lyhörd för medlemmarnas vilja och alltid vara beredd att ställa sina platser till förfogande om de känner att förtroendet inte längre finns. Styrelsen bör även kalla till extra årsmöte om flera styrelseledamöter avsäger sig sina uppdrag. Frågor om fyllnadsval till styrelsen kan därför förekomma på ett extra årsmöte.
I stadgarna anges också när styrelsen är skyldig att kalla till extra årsmöte och vilka regler som gäller om styrelsen inte gör det. Det räcker att en av föreningens revisorer lämnar in en skriftlig begäran, eller att en tiondel av föreningens röstberättigade medlemmar begär att extra årsmöte ska hållas. Det senare är ett uttryck för den minoritetsskyddsregel som även finns bland annat i lagen om ekonomiska föreningar. En minoritet av medlemmarna har rätt att kräva ett extra årsmöte för behandling av en viss fråga, men för att få stöd för sin åsikt är de självfallet beroende av majoritetens vilja på årsmötet. Om styrelsen inte skulle bry sig om en begäran om extra möte från revisor eller medlemmar inom bestämd tid, kan revisorn eller medlemmarna själva ordna kallelsen till mötet. I ett sådant extremt fall är det mycket viktigt att alla medlemmar (inklusive sittande styrelse) uppmärksammar situationen. Det har förekommit fall där det efter ett extra årsmöte, som medlemmarna kallat till, funnits två föreningsstyrelser som gjort anspråk på att vara föreningens legala styrelse.
Vid ett extra årsmöte får endast det ärende som var anledningen till mötet och som meddelats i kallelsen behandlas och beslutas. Det är om möjligt ännu viktigare att kallelseförfarandet sker formellt riktigt vid ett extra årsmöte än vid ett ordinarie årsmöte. Därför måste styrelsen, eller den som kallar, se till att själva kallelsen når ut till samtliga medlemmar, och det måste klart framgå vilket ärende som är anledning till det extra mötet.
8 § Beslut och omröstning
Beslut fattas med bifallsrop (acklamation) eller om så begärs efter omröstning (votering).
Med undantag för de i 1 kap. 7 § första stycket och 1 kap. 9 § nämnda fallen avgörs vid omröstning alla frågor genom enkel majoritet. Enkel majoritet kan vara antingen absolut eller relativ.
Val avgörs genom relativ majoritet. Med relativ majoritet menas att den (de) som erhållit högsta antalet röster är vald (valda) oberoende av hur dessa röster förhåller sig till antalet lämnade röster.
För beslut i andra frågor än val krävs absolut majoritet, vilket innebär mer än hälften av antalet lämnade röster.
Omröstning sker öppet. Om röstberättigad medlem begär det ska dock val ske slutet.
Vid omröstning som inte avser val gäller vid lika röstetal det förslag som biträds av ordföranden vid mötet, om ordföranden är röstberättigad. Är mötesordföranden inte röstberättigad avgör lotten. Vid val ska i händelse av lika röstetal lotten avgöra.
Kommentar
Beslut och omröstning
I den normala föreningen med den normala verksamheten fattas mötesbesluten oftast genom att medlemmarna ljudligt svarar ”ja” på mötesordförandens fråga om mötet beslutar i enlighet med styrelsens förslag. Detta kallas beslut genom (eller med) acklamation. Vid digitala årsmöten brukar ordningen vara att om ingen har avvikande mening, så utgör tystnaden i etern bifall till förslaget, s.k. tyst acklamation.
I de fall det finns delade meningar, och där någon har annat förslag i frågan, kan ibland förväntas att någon ropar ”votering”. Om votering begärs ska omröstning ske. Erfarna mötesordföranden brukar lyssna med mötet om de kan gå med på en så kallad försöksvotering. Medlemmarna kan då genom handuppräckning, eller ännu bättre genom att sträcka upp ett färgat röstkort, visa om de håller med eller inte. Ett alternativt är att ropa ”ja” på de förslag som presenteras. Om det är uppenbart hur försöksvoteringen utfaller brukar mötet nöja sig med det. Om inte, så sker rösträkning enligt röstlängden. Det är viktigt att notera från stadgemallen att omröstningar ska vara öppna i sakfrågor och att medlemmarna ska vara beredda att öppet stå för den uppfattning de har. Vid val kan medlem däremot begära att omröstningen ska ske med slutna valsedlar. Om det i en sakfråga finns fler än två förslag, utgör styrelsens förslag huvudförslag och övriga förslag får först ställas mot varandra för att det segrande förslaget sedan ställs mot styrelsens förslag (s.k. kontrapropositionsordning).
Alla beslut fattas med antingen enkel eller kvalificerad majoritet.
Enkel majoritet är antingen absolut eller relativ. Med absolut majoritet menas mer än hälften av antalet röster. Vid val får beslut fattas med relativ majoritet. Med relativ majoritet menas att den (de) som fått högsta antalet röster är vald (valda) oberoende av hur antalet röster förhåller sig till antalet avgivna röster.
Med kvalificerad majoritet menas att inte bara flertalet av de röstande går med på förslaget utan att flertalet måste utgöras av till exempel minst 2/3 eller 4/5 av antalet röster för att förslaget ska gå igenom.
Vid beslutsfattandet gäller således majoritetsprincipen. Majoritetens vilja blir den styrande i föreningen. Om någon inte delar majoritetens syn finns möjlighet att markera detta genom att begära en reservation till protokollet. Det kan hända att personen i fråga anser att beslutet ligger så långt från någons uppfattning att hen inte längre kan stanna kvar som medlem i föreningen. Medlemmen har därför en självklar rätt att i sådant sammanhang få lämna föreningen. De som inte reserverar sig mot beslutet förväntas däremot sluta upp bakom det majoriteten beslutat.
9 § Ikraftträdande
Beslut fattade av årsmöte gäller från årsmötets avslutande om inte annat beslutas.
Kommentar
Det är viktigt att veta när fattade beslut börjar gälla. Inte minst gäller det beslut om ändring av stadgarna. Huvudregeln beträffande alla beslut på årsmötet, och det inkluderar även val, är att det gäller först när årsmötet är avslutat. Formellt är därför inte en nyvald ordförande ”i tjänst” förrän att årsmötet har avslutats, och inte heller gäller enligt huvudregeln en stadgeändring om exempelvis utökning av antalet styrelseledamöter vid det innevarande årsmötet.
I det fall det är önskvärt att stadgeändring om utökat antal ledamöter ska börja tillämpas vid det innevarande årsmötet, finns möjlighet att göra det genom ett införandebeslut. Först beslutar årsmötet med kvalificerad majoritet att bifalla förslaget till stadgeändring, och därefter beslutar årsmötet med enkel majoritet om ändringen ska införas att gälla vid det pågående årsmötet. Ibland förekommer begreppet att beslutsparagrafen är ”omedelbart justerad”, med vilket skulle menas samma sak som att beslutet träder i kraft med omedelbar verkan. Rekommendationen är dock att mötet ska ta ett särskilt införandebeslut på sätt som beskrivits ovan. Ett införandebeslut kan ju även innebära att beslutet ska gälla först från och med nästa verksamhetsårs början.
Sidan publicerades: 18 juni 2024