Engagemang, planering och tid bakom Skogsbos succéraster

Det ligger ett tjock lager is på skolgården, och med blidvädret har stora sjöar bildats på sina ställen. Det hindrar inte skolgårdslärarna Melissa Svedlund, Maja Jönsson och Elias Berglund att ta sig an denna februarirast med sedvanlig entusiasm. I skolans rastkiosk råder full aktivitet och eleverna som hjälper till lånar ut det som behövs för en rolig rast. Musik strömmar ut ur en högtalare och barnen ser glada ut när de rör sig över den stora gården.

Skogsbo skola i Avesta är en skola med nästan 500 elever i årskurs F-6. Melissa, Maja och Elias kallar sig skolgårdslärare. De har rastvärdskap som sin arbetsuppgift under hela förmiddagen och lunch. Resterande tid jobbar de på fritids. Det är skolledningens generösa satsning på rasterna som möjliggör att en kan vara aktivitetsledare, en stå i kiosken och en vara ”allt i allo”.

• Ja, vi har tid att planera aktiviteterna och vara med där det händer. Ledningen backar verkligen upp oss, och resten av personalen uppskattar det vi gör. Sen är vi ett bra team av olika personligheter som trivs tillsammans och vågar bjuda på oss själva. Vi skojar både med varandra och tillsammans med eleverna ute på skolgården, och det smittar av sig. Att skapa en skojig rast är en härlig flykt från prestationskraven i klassrummen, säger Melissa och Maja.

Hur ser era raster ut?

• Förutom organiserade lekar och andra aktiviteter där vi vuxna alltid är med, jobbar vi med veckans utmaning som till exempel denna vecka är att klå skolsyster i bollkick. Sedan har vi dagens kluring då vi sätter upp frågor på väggen som barnen ska tänka kring. Vi gömmer också en skatt i form av en kapsyl på skolgården, som eleverna ska hitta under veckan. Variationen gör att eleverna både tränar motoriska, fysiska och tankemässiga färdigheter, säger de.

Att få med så många som möjligt på aktiviteter är viktigt för att minska incidenter. Skogsbo skola märkte tidigt en ökad trygghet när de gick med i Rörelsesatsning i skolan 2021. Men hur har deras resa varit?

• Skolan hade tidigare försökt med organiserade raster men det tog inte fart. När vi kom med i rörelsesatsningen fick vi bra stöttning och användbart material och kunde jobba mer strukturerat. Vi började med att inventera vad eleverna ville göra och märkte snart att det fanns många olika behov. Vissa behövde full fart, medan andra behövde stanna upp och fundera. Idén om att tillgodose alla sinnen på rasterna växte fram, och variationen får många engagerade, säger Melissa Svedlund.

Vad har ni för tips till andra skolor som har svårt att få till organiserade rastaktiviteter och skapa ett tryggt klimat på rasterna?

• Börja i liten skala och se elevernas olika behov. Se alltid till att en vuxen är engagerad och med i aktiviteten. Ha samma lek under längre tid för att alla ska ha chans att våga prova. Sen är vi jättenoga med att hälsa på alla elever för att skapa relation med var och en, säger Melissa och Maja.

Tydlighet och struktur är viktigt i Skogsbo. Varje fredag skickar skolgårdslärarna filmade rörelsepauser som klasslärarna kan använda i klassrummen samt en sammanfattning av veckans raster. Pedagogerna får även information om vad som händer på skolgården kommande vecka, så de kan berätta för sin klass vad det blir för aktiviteter. Nästa steg i arbetet är att utveckla olika rastzoner på skolgården så miljön blir ännu tryggare.

När Melissa och Maja berättar om det bästa med rörelsesatsningen, nämner de bland annat att kränkningsärendena har minskat på skolan.

• Det finns så många fina minnen, men för ett tag sen var politikerna på besök. Då sa nästan alla elever att rasterna är det bästa med vår skola. Det värmer i hjärtat, säger de som avslutning.

Text: Tobias Hedwall, RF-SISU Dalarna