FOTO: Pär Bäckström, Bildbyrån.

För Pajala IF är varje medlem viktig

Efter pandemin har Pajala IF fokuserat på att rekrytera nya spelare och ledare, men även att få tillbaka dem som försvann under pandemin. Häng med på en föreningsresa norr om polcirkeln där varje medlem gör skillnad.

Sidan uppdaterades: 28 september 2023

Våren närmar sig i Pajala. Eller den femte årstiden som den kallas i Norrland. Orten som ligger i hjärtat av Tornedalen, två mil från gränsen till Finland, med Torne Älv som en rinnande pulsåder bredvid, har knappt 2000 invånare.

Här arbetar många inom gruvnäringen och de flesta har en relation till Pajala IF. Mitt i samhället ligger Rian-området som är hjärtat för föreningslivet i Pajala, med fotbollsplan, ishall och inomhushall.

I dag hade Camilla Blanck, ledare och eldsjäl, tänkt att spelarna skulle träna fotboll på utomhusplanen.

Det är omöjligt. Gårdagens snöstorm gjorde att planen, som omgärdas av fem meter höga snövallar, är täckt av nysnö.

Det blir träning inomhus i stället. Utomhusplanen ska dock vara i tillräckligt bra skick om några veckor när seriespelet kör i gång.

Tre unga tjejer i en gympasal

Vissa barn i Pajala IF har fem mil enkel väg till träningen. "Vi har synkat samåkningar, för att göra det så enkelt som möjligt att ta sig till träningarna. Här är kommunala färdmedel inget alternativ, det går en buss om dagen" säger Camilla Blanck.

Vi backar bandet ett år.

Camilla minns känslan att börja träna och spela matcher igen efter pandemin.

– Det var jätteroligt att träffa andra lag igen. Det betydde mycket. Vi blev hårt drabbade av pandemin och väldigt isolerade eftersom vi under perioder inte fick lämna byn.

– Det var tufft att hålla barnen och ungdomarna motiverade. Pandemin har slagit jättehårt här uppe. För flickor som är tolv år och yngre är närmsta seriespelande lag 23 mil bort idag, vid kusten.

Camilla blir tyst ett tag. Sedan fortsätter hon.

– Runt hela området vid malmfälten finns det inga lag att möta i seriespel. Så var det inte innan pandemin. Det är skrämmande faktiskt. Jag vet inte, kanske håller något på att hända. Vi norröver behöver samarbeta och bygga upp något nytt tillsammans.

Ungdomar spelar basket inomhus

Basketen är en av sex idrotter som är med i flersektionsföreningen Pajala IF. De andra är innebandy, skidor, Parasport, fotboll och rollerderby

Pajala, precis som andra samhällen i Tornedalen, har en väldigt stark koppling till den finska kulturen. Här pratar de flesta minoritetsspråket meänkieli, många har släkt på båda sidor av gränsen.

Samverkan inom idrottsrörelsen har också varit betydande genom åren.

– Vi har bjudit in varandra till våra cuper, träningsmatcher och även seniorlagen har haft spelare från Finland i sina trupper.

Efter pandemin har något hänt.

– Vi hade mycket samarbeten över finska gränsen innan 2020. De har hittat nya vägar och det har påverkat oss. Förra året hade vi bara tre lag i vår cup, det kan jämföras med 2019 då vi hade 30 lag i åldrarna sju till tolv år.

Kvinna står på läktare och tittar på hockeyträning

Camilla Blanck på Pajala hockeys träning. Pajala IF och Pajala Hockey samverkar en hel del och har även en överenskommelse att inte konkurrera med varandra.

Vad gör man då som eldsjäl, deppar ihop? Nej. Camilla Blanck ser möjligheter.

Hon har varit med och startat upp ledarsatsningar och matchhjälteprojektet för att stärka föreningskänslan.

– Många ledare kom ju inte tillbaka efter pandemin. Det var inte helt lätt att ladda om. Ledarsatsningen som vi gjort genom SISU och RF-SISU Norrbotten har bland annat handlat om att rekrytera ledare, domare och funktionärer.

– Sedan har vi också haft matchhjälteprojektet genom ledarsatsningen. Det handlar om att stärka klubbkänslan. Totalt har det varit fem flick- och damlag involverade. Genom att öka känslan för Pajala IF hoppas vi att de ska stanna kvar i föreningen även om de slutar spela. Det kan vara att de hjälper till i sekretariatet, står i kiosken eller blir domare.

Både ledarsatsningen och matchhjälteprojektet, som Camilla har lett tillsammans med damlagets spelande tränare Nelly Johansson, har gett effekter för föreningen.

– Vi har fått in en hel del nya ledare och genom matchhjälteprojektet har vi fått tillbaka vi-känslan. För oss är varje medlem viktig, säger Camilla Blanck.

Ungdomar står i en ring inomhus

Ordföranden Petter Särkijärvi, innan basketträningen ska köra i gång.

Petter Särkijärvi är ordförande för Pajala IF. Han berättar om återstartsstödet som föreningen fick ta del av genom RF-SISU.

– Det har hjälpt vår förening efter pandemin. Det har gått till skidor, basket, parasport och fotboll. Till parasporten köpte vi en del utrustning som vi även kunnat låna ut till pensionärer. Genom det får de röra på sig och vi hoppas även få in dem som ledare i föreningen.

Vad är det bästa mer er förening?

– Det är barnen och ungdomarna och våra engagerade ledare.
– Samtidigt är vår största utmaning att få tag på ännu fler ledare.

En kvinna och en man står i snön utomhus framför en ishall

Camilla och Petter utanför isladan som ligger i Rian-området.

Vad är du mest stolt över när det gäller föreningens resa efter pandemin?

– Att vi inte gav upp. Det har varit tungt. Innan pandemin hade vi en bra uppgång. Sportaffären sålde hur mycket föreningskläder som helst. Sedan kom pandemin och slog undan benen på oss. I dag, ett år efter pandemin, har vi färre aktiva och färre lag. Men, nu är vi på väg upp igen.

Petter lyfter de ideella krafterna som gör verksamheten möjlig för barn och ungdomar på orten.

– Utan eldsjälar dör ett samhälle. Våra ungdomar har något som händer i byn. Det skapar en framtidstro.

Klockan är nio på kvällen. Camilla Blanck har precis kommit hem efter en dag fylld med ideella uppdrag efter att hon slutat dagens jobb som lärare.

– Jag är mamma, lagledare, tränare och leder olika projekt. En annan stund säljer jag toapapper. Det bästa med att vara en del av den här föreningen är vår sammanhållning. På en liten ort måste alla hålla ihop och det tycker jag att vi är bra på.

Sidan publicerades: 11 april 2023

Kontakta oss för mer information om ert SF ännu inte tagit det av ledarsatsningen men är intresserade.

Om ledarsatsningen

Så här långt har nästan 9 000 delatagare från 453 föreningar och 52 SF fått stöd och nyttjat framtagna metoder och verktyg inom ramen för ledarsatsningen. Allt för att växla upp det egna arbetet med att rekrytera och behålla ledare, funktionärer och domare.

I varje RF-SISU distrikt finns en kontaktperson för satsningen och idrottskonsulenter som är redo ge stöd till intresserade idrottsföreningar i ert förbund.

Att bilda, utbilda och rekrytera idrottsledare är en av de viktigaste delarna i idrottsrörelsens återstart. Efter önskemål om stöd från medlemsförbunden startade SISU Idrottsutbildarna under 2022, tillsammans med de 19 RF-SISU distrikten runt om i landet, en riktad ledarsatsning med syftet att kraftsamla och erbjuda stöd till idrottsföreningar i sitt arbete med att behålla och få tillbaka ledarna till idrotten.