1. Utvärdering, omvärldsanalys och nulägesbedömning. En intern uppföljning genomfördes och en nulägesbild togs fram under hösten 2023. Analys-och kommunikationsbyrån Reform Society fick uppdraget att presentera en omvärldsanalys för idrottsrörelsen och SISU Idrottsutbildarna.
2. Identifiera tänkbara mål och strategier utifrån omvärldsanalys och nulägesbedömning. Under hösten 2023 och våren 2024 arrangerades ett flertal mötesplatser och digitala workshops för specialidrottsförbund och RF-SISU distrikt med möjligheten att ge inspel på idrottsrörelsens framtida riktning.
3. Identifiera tänkbara mål och strategier utifrån önskvärd riktning. Utifrån önskvärd riktning togs ett antal tänkbara målområden fram som diskuterades på mötesplatser och av styrelsen under senvåren 2024.
4. Förslag till mål och strategier. Förslag till mål och strategier diskuterades i styrelsen och på mötesplatser med specialidrottsförbund och intressenter under sommaren och hösten 2024. Under denna fas analyserades även inspel från digitala workshops i specialidrottsförbund och RF-SISU distrikt.
5. Förslag diskuteras på Riksidrottsforum och remiss tas fram. Utifrån diskussioner och inspel vid RIF sammanställdes ett remissunderlag som skickades till samtliga specialidrottsförbund och medlemsorganisationer i slutet av december 2024.
6. Remissvar, dialog samt slutförslag av RS/FS till RIM 2025. Sammanställning av remissvar, dialog och framtagande av proposition inför RIM 2025.

Svensk idrott 2035 kommer att påverka fördelningen av det statliga stödet till idrottsrörelsen som fördelas av Riksidrottsförbundet till förbund och föreningar. Den påverkar de ekonomiska stöden men kommer inte vara avgörande för hur majoriteten av medel fördelas. För vidare beskrivning hänvisas till underlag om ekonomiska stödsystem 2026–2035.

Det är i den lokala verksamheten, i förbund och föreningar, som strategiarbetet ger resultat. Det är i föreningsledarnas tankar om idrott, i ledarskapet och utformningen av träning och tävling vi kan se om vi har lyckats. Parallellt med att mål och delmål utformas tar Riksidrottsförbundet fram indikatorer för att kunna mäta utvecklingen på en övergripande nivå. Resultaten kommer att rapporteras regelbundet under strategiperioden.

1. Idrottens egenvärde är ett mervärde för samhället
   Vi idrottar hela livet för att det är roligt, för att utvecklas, må bättre och känna gemenskap i laget, gruppen och i föreningen. Det är idrottens idé och egenvärde. Glädjen, gemenskapen och viljan att bli bättre är starka drivkrafter. Effekten och mervärdet av föreningsidrott på samhällsnivå är folkhälsa, demokratiska inkluderande föreningar och mer engagerade medborgare. Ibland kallar vi det för samhällsnytta.
2. Idrottsrörelsen är en positiv kraft i samhällsutvecklingen
   Fler än tre miljoner medlemmar bidrar dagligen till positiv förändring inom civilsamhället och i samhället i stort, bland annat genom möten mellan människor och en ökad folkhälsa.
3. Specialidrottsförbunden kompletterar varandra
   Idrottsrörelsen består av självständiga föreningar som samlas inom specialidrottsförbund. Tillsammans bildar föreningar och förbund en helhet. Alla specialidrottsförbund bidrar med något inom den strategiska planen men alla behöver inte bidra till samtliga mål.

1. Som idrottsrörelsens studieförbund ska SISU Idrottsutbildarna bidra till idrottsrörelsens utveckling genom folkbildning och utbildning. Målgrupp för verksamheten är hela idrottsrörelsen: specialidrottsförbund och medlemsorganisationer, dess föreningar och föreningars medlemmar.
2. Folkbildning omfattar utbildning och bildning som kompletterar varandra. Det innebär en kombination av formellt och icke formellt lärande som bidrar till att ge kunskap och kraft åt människors tankar, idéer och vilja att utvecklas.
3. Med folkbildning utvecklas individen såväl som idrottsrörelsen. SISU Idrottsutbildarnas verksamhet bedrivs både utifrån ett samhällsperspektiv och ett idrottsperspektiv. Verksamheten har såväl ett egenvärde för individen som ett mervärde för idrotten och samhället.

Var står idrottsrörelsen idag i förhållande till målen i Strategi 2025? För att få en nulägesbild genomfördes en studie under hösten 2023 som baserades på omfattande enkätsvar från specialidrottsförbunden (SF). Resultatet visade att Strategi 2025 har fungerat väl för att samordna idrottsrörelsen och att det finns en samsyn mellan specialidrottsförbundens strategiska planer och Strategi 2025.

En avgränsad mätning av måluppfyllelse visade:

• ett vi idag har en jämställd representation i SF:s styrelser och valberedningar men inte i övriga rådgivande organ.
• en ökning av antalet deltagare i SISU Idrottsutbildarnas värdegrundsutbildningar.
• ingen förändring gällande framgångar i internationella mästerskap men vi ser att antalet förtroendevalda i internationella organ har ökat.
• en viss positiv förändring gällande tappet av unga idrottare efter elvaårsåldern.
• att pandemin innebar minskade aktiviteter för många idrotter.

Hela studien finns att läsa under relaterade länkar på denna sida.

SISU idrottsutbildarna har återhämtat sig väl efter pandemin och omfattningen av verksamheten ligger på samma nivå som 2019. Detta gäller såväl studietimmar som deltagare och antal arrangemang.

Statistik och en kännedomsundersökning (2024) visar att:

• bland deltagarna är könsfördelningen jämn.
• närmare 50 procent är yngre än 25 år.
• antalet deltagare i värdegrundsutbildning har ökat de senaste åren, vilket utgjort en viktig del i uppfyllande av Strategi 2025.
• Svenska Fotbollförbundet är det specialidrottsförbund som har störst verksamhet följt av Svenska Ridsportförbundet och Svenska Ishockeyförbundet.
• RF-SISU Västra Götaland har störst verksamhet av de 19 RF-SISU distrikten.
• kännedomen om SISU Idrottsutbildarna, både inom och utanför idrottsrörelsen, kan förbättras.

Folkbildningen i Sverige är pressad. Förekomsten av bidragsfusk hos några studieförbund har inneburit ett lägre förtroende för samtliga studieförbund. Anslagen till Folkbildningsrådet, som fördelar bidrag till de övriga nio studieförbunden i Sverige, har minskat drastiskt. SISU Idrottsutbildarna har hittills ett oförändrat statsanslag.

Hela rapporten finns att läsa som pdf (klicka här). Pdf, 924 kB.

Miljö- och klimatförändringar kräver omställning

Ökade krav på att minska miljöpåverkan och idrottsrörelsens legitimitet är beroende av hur väl vi lyckas. Stort behov av klimatanpassning för att kunna utöva vissa idrotter.

Ett samhälle med skillnader i hälsa och fysisk aktivitet

Idrottsrörelsen behöver nå betydligt fler barn och unga som inte idrottar. Skillnader i hälsa och fysisk aktivitet är ofta kopplat till socioekonomiska förutsättningar.

Kommersialisering pressar föreningsidrotten

Konkurrensen ökar från privata aktörer. Idrottsrörelsen behöver förtydliga sitt erbjudande och arbeta både för att behålla, och attrahera nya, medlemmar och ledare. Unga lämnar föreningssammanhanget till förmån för kommersiella alternativ.

En osäker och otrygg omvärld

En pressad demokrati utmanad av osäkerhet, kris och krig i närområdet samt populism och faktaresistens. Folkbildningen är ifrågasatt från flera håll med starkare inslag av kontroll istället för tillit i relation mellan det offentliga och civilsamhället.

Nya ekonomiska utmaningar

Stort reformbehov och ekonomiskt pressade kommuner där olika investeringar konkurrerar med varandra. Minskat utrymme för att bygga och renovera anläggningar och idrottsmiljöer samtidigt som det finns en förväntan på idrottsrörelsen att ta ett större samhällsuppdrag.

En förändrad spelplan med artificiell intelligens

AI revolutionerar samhället. En kunskapsutmaning för både samhället och idrotten men kan även bidra till stora möjligheter till allt från förbättring av träningsmetoder till förenklad administration. Värdet av data och datainsamling ökar.

• 24 september strategiträff: Verksamhets- och distriktschefer samt styrelse RF-SISU distrikt
• 3 oktober strategiträff: Medarbetare på Riksidrottsförbunets och SISU Idrottsutbildarnas kansli
• 11 oktober strategiträff: Ordförande och styrelse specialidrottsförbund
• 25 november strategiträff: Generalsekreterare specialidrottsförbund och distriktschefer RF-SISU distrikt

Vid samtliga mötesplatser 2023 presenterades Kairos Future framtidsspaning (se Material).

• 23 januari ordförandekonferens (ställdes in på grund av att extrastämman för Riksidrottsförbundet och SISU Idrottutbildarna på förmiddagen drog ut på tiden.)
• 14 februari GS-träff: specialidrottsförbund
• 26 mars GS-träff: specialidrottsförbund
• 16 april RF och SISU kansli: personal vid RF och SISU kansli
• 3-4 maj Ordförandekonferens: specialidrottsförbund
• 18-19 maj Distriktsledningskonferens: RF-SISU distrikt
• 28 maj GS-träff: specialidrottsförbund
• 13 juni möte med Vetenskapliga rådet för Bosön utbildning
• 27 augusti möte med intressenter: Intressenter från myndigheter, akademi, kommersiella partners, politik samt andra civilsamhällesorganisationer.
• 29 augusti möte med unga vuxna (del 1): deltagare från Idrottskonsulentprogrammet vid Bosön årskurs 2, deltagare från ledarprogrammet Eldsjäl samt deltagare från Arbetsgrupp om ungas delaktighet.
• 10 september möte med unga vuxna (del 2): deltagare från Idrottskonsulentprogrammet vid Bosön årskurs 2, deltagare från ledarprogrammet Eldsjäl samt deltagare från Arbetsgrupp om ungas delaktighet.
• 24-25 september träff för distriktschefer och generalsekreterare: RF-SISU distrikt och specialidrottsförbund.
• 8-10 november Riksidrottsforum: RF-SISU distrikt och specialidrottsförbund.