Idrottsföreningarna borde få mer betalt av offentlig sektor, sett till samhällsnyttan de gör. Dags för politiken att se idrotten som en verklig investering i hälsa, gemenskap och trygghet!
"Kommuner som satsar på idrotten får mångdubbelt tillbaka"
Sidan uppdaterades: 10 augusti 2026
(Opinionstexten publicerades först hos några av lokaltidningarna i vårt område.)
DEBATT
Det är i föreningarnas kärnverksamhet som de goda effekterna av idrottandet uppstår. Från knattarnas kullerbyttor i rörelseleken till ungdomskommitténs möte i klubblokalen, och från seniorlagets hemmamatch ”på vallen” till pensionärernas spel och umgänge på boulebanan (med den obligatoriska fikastunden i pausen). Däri ligger själva egenvärdet för deltagarna – glädje, tillhörighet, personlig utveckling, välbefinnande och hälsa.
Att dra en linje från träningar, tävlingar och sammankomster till lösningar på svåra samhällsproblem kan tyckas långsökt. Men det är i samma kärnverksamhet som det också skapas mervärden, som bygger Sverige starkare. Om ledare och aktiva ges rätt förutsättningar och goda villkor, kan idrotten göra ännu mer nytta.
Därför efterfrågar vi lokala politiska initiativ på två punkter – som båda kommer stärka föreningsidrotten från grunden:
1. Föreningsstöd
Det har över lag blivit för dyrt att idrotta. Kostnadsökningen måste bromsas, men många föreningar kämpar redan hårt för att få ihop ekonomin. Därför behövs mer stöttning från samhället.
Vi vill att kommunerna ska höja sina grundbidrag till föreningarna samtidigt som de regleras med index för att undvika en urholkning över tid. Stödet ska vara långsiktigt och pålitligt så att medlems- och deltagaravgifter kan hållas nere.
2. Anläggningar
Var fjärde idrottsförening i Västra Götaland har stort behov av mer tid eller plats för sin verksamhet och lika många tvingas därför tacka nej till nya medlemmar. Dessutom behövs på många håll omfattande renovering.
Situationen varierar i länets 49 kommuner och de ytor som finns ska naturligtvis nyttjas på ett smart och effektivt sätt. Där kan också idrotten ta sitt ansvar som en flexibel medspelare.
Av kommunerna krävs en hållbar samhällsplanering med investeringar i dagens och framtidens anläggningar. Men även regionen, staten och andra kan bidra till infrastrukturen.
Det måste finnas platser att vara på för att träningen ska bli av!
Idrottsföreningarnas verksamhet bygger till allra största del på frivilligt engagemang. Enligt vår beräkning uppgår värdet av de ideella ledarnas arbetstid (bara här i Västra Götaland) till över 3,1 miljarder kronor per år. Det motsvarar årslönerna för 6 385 fritidsledare. Men idrottens totala bidrag till samhällsekonomin är mycket större än så. För varje krona som offentlig sektor investerar får man mångdubbelt tillbaka. Vinsterna och besparingarna är ekonomiska, hälsomässiga och sociala.
Några av vår tids stora utmaningar är:
* Fysisk och psykisk ohälsa kopplat till stillasittande och ensamhet.
* Otrygghet och kriminalitet i spåren av segregation och utanförskap.
* En osäker omvärld som medför höjda krav på beredskap och försvar.
Samtliga innebär enorma kostnader för samhället och kräver gemensamma satsningar från många aktörer. Idrottsrörelsen har naturligtvis varken förmåga eller ansvar att vara den enda lösningen – men utmaningarna ligger inom räckhåll för att vi ska kunna vara med och bidra.
Nio av tio barn är någon gång med i en idrottsförening. För att främja rörelse i breda befolkningslager finns knappast någon annan aktör, förutom skolan, med samma räckvidd och potential att göra skillnad. Vi vill förstås att fler ska hålla på längre, gärna hela livet. Genom idrott i förening, som ger fysisk aktivitet och gemenskap på köpet, kan vi bryta både stillasittande och ofrivillig ensamhet bland många barn, unga, vuxna och äldre.
Något så enkelt som ett idrottsintresse – kvittar om det är bowling, basket, bordtennis eller boxning – kan föra samman och förena människor oavsett bakgrund. Med sina naturliga möten över gränser och sin gemensamma värdegrund är idrotten en närmast unik brobyggare. Att ha en meningsfull fritid ihop med likasinnade gör det också lättare att känna tillit och framtidstro och att välja rätt väg i livet.
Civilsamhället är en viktig del av Sveriges beredskap och totalförsvar. I händelse av kris eller krig ökar frivilligkrafternas betydelse.
Idrottsrörelsen har över tre miljoner medlemmar runtom i landet. De är vana att ta sig an utmaningar i sina föreningar. Man ställer upp när det behövs. Många tillsammans. Med volontärarbete. Under demokratiska former.
Inom idrotten ingår dessutom den fysiska, mentala och taktiska träningen för att kunna prestera under tävlingsmomentets påfrestning och anspänning.
Listan med positiva effekter kan göras lång. Ta bara som ytterligare exempel hur en kommuns attraktivitet och varumärke kan stärkas av aktiva föreningar, välbesökta evenemang eller elitidrottares framgångar.
Till de politiska partierna säger vi därför, se idrotten som en resurs och en investering!
Låt Sveriges största folkrörelse få ta plats bland era vallöften och i kommande budgetar.
Då kan föreningarna och alla de ideella ledarna fokusera på att erbjuda bra idrott till fler.
Christer Östholm, ordförande RF-SISU Västra Götaland
Oskar Wiklund, distriktsidrottschef
RF-SISU Västra Götaland har, som Riksidrottsförbundets förlängda arm, till uppgift att företräda och samordna föreningsidrotten i gemensamma frågor.
För mer information kontakta
Magnus Pettersson
Presskontakt, RF-SISU Västra Götaland
070-926 58 78
magnus.pettersson@rfsisu.se
Sidan publicerades: 10 augusti 2026