Frölunda HC satsar på trygghet – så bygger klubben framtidens hockeyspelare

I Göteborg bygger Frölunda Hockey Club inte bara elitspelare, utan även trygga barn och ungdomar. Med ett långsiktigt trygghetsarbete vill klubben skapa en miljö där alla får växa, både som spelare och människor.

Sidan uppdaterades: 27 maj 2025

Resan med trygghetsarbetet började för flera år sedan när RF-SISU Västra Götalands idrottskonsulent Emma Svensson tillsammans med Mariana Lindberg, ungdomskoordinator i Frölunda HC, satte sig ner för att skapa handlingsplaner. Därifrån har flertalet insatser växt fram, bland annat deltagande i utbildningen Motverka sexuella övergrepp inom idrotten, där Frölunda HC:s lagkapten Max Friberg är delaktig.

Ett trygghetsarbete som genomsyrar hela verksamheten
Att arbeta för att barn och unga ska utvecklas, både på och utanför isen, är av högsta prioritet i Frölunda HC. En som har en nyckelroll i det arbetet är Mikael Ström, utvecklingsansvarig i Frölunda HC. För honom är trygghet en grundpelare i hela verksamheten:

- Vi fokuserar på vår kärnverksamhet i ungdomsidrotten som är att skapa det som vi kallar för goda samhällsmedborgare, säger Mikael Ström.

Föreningen har infört en rad konkreta åtgärder som syftar till att förebygga kränkningar, öka tryggheten och bygga förtroende mellan spelare och ledare. Bland annat råder mobilförbud i omklädningsrummen, och det är alltid minst två ledare i omklädningsrummen och vid individuella samtal. Vid cuper ser de till att samtliga spelare sover i samma sal tillsammans med ledare, så att inga situationer uppstår bakom stängda dörrar. Mattias Persson, ungdomsansvarig i Frölunda HC, menar att miljön är avgörande för barnens möjlighet att fostras till trygga individer:

- Ska slutprodukten då vara en god samhällsmedborgare så gäller det att miljön du gör resan i är trygg, säger Mattias Persson.

Föreningens barn- och ungdomsverksamhet guidas av en tydlig utbildningsplan i vad som ska tas upp i olika åldrar, allt från tidiga samtal om kroppslig integritet till diskussioner om ansvar, konsekvenser och lagar om att exempelvis ta, ha eller dela vidare bilder på sociala medier. På så sätt får barnen rätt kunskap i rätt tid, i linje med vad de möter i skolan.

Trygghetsarbetet involverar hela föreningen, från unga spelare till vuxna. Föräldrar och ledare utbildas i föreningens värdegrund och hur man som vuxen ska agera i ishallen, något som har stor påverkan på de unga. Dessutom finns det en tydlig konsekvenstrappa för att hantera överträdelser, som börjar längst ner med samtal och avslutas högst upp med avstängning från match. Målet är att skapa ett klimat där unga spelare känner sig trygga nog att våga vara sig själva, öppna sig, och be om hjälp när något inte känns rätt, samtidigt som de fostras till att bli bra människor med tydlig handledning i rätt och fel.

Positiva resultat till följd av ökad trygghet
Fördelarna med trygghetsarbete är många, och i Frölunda HC har det inte bara visat sig i en ökad trygghet bland barn och ungdomar, det har även gett ökad trygghet till alla som jobbar i föreningen:

- Ledare känner trygghet i att ta tag i problem som uppstår med spelarna direkt istället för att slussa det vidare till någon annan, säger Mikael Ström.

Utvecklingsarbetet har lett till en tydlighet som ger riktlinjer för hur man ska hantera konflikter eller främja trygghet. Dessutom har föreningen sett positiva resultat i hur ledarna skiftat fokus från prestation, resultat och vinster till trygghet, god miljö och att må bra.

- Det viktigaste är inte att skapa superduktiga spelare, ryttare, innebandyspelare eller vad det nu kan vara. Det är fantastiskt om vi kan göra det också men vi ska skapa bra människor, det ska vara en plats att fostra barn och ungdomar till att bli bra människor, säger Emma Svensson, idrottskonsulent på RF-SISU Västra Götaland.

Tips från Frölunda HC till andra föreningar som vill starta sitt trygghetsarbete:

  • Alla steg i rätt riktning är bra, stora som små
  • Viktigt att se alla barnen och förstå olikheter
  • Det är en fördel att ha flera ledare som kan bidra – det krävs inte att alla engagerar sig alla dagar i veckan. När ansvaret fördelas mellan fler minskar belastningen och det kan öka chansen att få det stöd som behövs. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det är bättre med en engagerad och kompetent ledare än två som inte fungerar i rollen.
  • Gör idrott roligt!

 

Är din förening intresserad av att jobba med trygghetsarbete?

Läs mer om hur ni kan gå tillväga under Trygg Idrott.
Kontakta er förenings RF-SISU idrottskonsulent.

Sidan publicerades: 26 maj 2025