Hög tid att uppvärdera idrotten i samhällsplaneringen!

Debattartikeln publicerades först av Göteborgs-Posten här (gp.se).

Tillgången till fotbollsplaner, idrottshallar och gymnastiksalar är sämre i nybyggda bostadsområden än i äldre områden. Trots den kunskap och forskning som finns om folkhälsa och vikten av fysisk aktivitet så tycks det inte slå igenom när nya områden planeras och byggs. Fler kommuner måste samråda med idrottsrörelsen när översiktsplaner och lokalförsörjningsplaner tas fram.

I Göteborg inleds idag Träffpunkt idrott - Nordens ledande mötesplats för folkhälsa genom fysisk aktivitet. Under tre dagar träffas aktörer från regering, kommun och näringsliv för att diskutera idrottsrörelsens närvaro i samhället. Riksidrottsförbundet har i en ny rapport jämfört tillgången till olika typer av idrottsanläggningar mellan områden som är byggda under olika tidsperioder.

När vi tittar på det planeringsideal som varit rådande under de senaste 25 åren är det en oroväckande bild som växer fram. I bostadsområden som är byggda 2001 eller senare har invånarna längre till bollplaner, gymnastiksalar och idrottshallar. Dessutom är det fler barn och ungdomar som förväntas dela på samma anläggningar jämfört med idrottsanläggningar i områden som är byggda på 60- och 70-talet. Bor du i ett nybyggt område har du alltså sämre tillgång till idrottsanläggningar och du delar på ytan med fler.

Idag har bara en av tre kommuner ett idrottspolitiskt program respektive en lokalförsörjningsplan. Vår uppmaning är att lära av historien och planera för rörelse och idrott för framtida generationer.
För att göra det krävs:
• Att fler kommuner tar fram en aktuell nulägesbild över tillgången till idrottsytor i kommunen.
• Att fler kommuner har långsiktig plan för idrottsytor i kommunen.
• Att fler kommuner samråder med idrottsrörelsen när översiktsplaner, fördjupade översiktsplaner och så kallade lokalförsörjningsplaner tas fram.
• Att staten tillför långsiktiga resurser för kunskapsutveckling och möjlighet att stötta enskilda projekt.

I Västra Götaland saknar idag hälften av kommunerna en utvecklingsplan/lokalförsörjningsplan för idrottsanläggningar framåt. Lika många saknar en aktuell analys av tillgången till idrottsytor i kommunen. Av de som har en aktuell analys, visar 70 procent att tillgången till idrottsytor begränsar möjligheten för barn och ungdomar att idrotta. Det är oroväckande.

Drygt var fjärde idrottsförening är i stort behov av fler tider att idrotta på. Det är en utmaning för föreningar i hela landet men är som mest påtagligt i städerna. Dessutom tvingas var tredje barn- och ungdomsförening att tacka nej till nya medlemmar på grund av brist på plats. Det är en ohållbar situation som gör att barn och unga hamnar i köer i stället för i rörelse.

Forskning visar ett tydligt samband mellan tillgång till idrottsanläggningar och barns fysiska aktivitet. Men dessa frågor har getts mindre utrymme under senare år, när nya bostadsområden har planerats och byggts. Investeringar som gjordes i idrottsanläggningar under 60- och 70-talet har varit en viktig grund för idrottsrörelsens utveckling. I vår rapport framkommer det också att tillgången till idrottsanläggningar är bättre i områden som är byggda under den tidsepoken. Fysisk aktivitet och rörelse verkar ha stått högre i kurs i samhällsplaneringen då än nu.

Vi blir allt fler i Sverige och varje år byggs det nya bostäder för att hålla jämna steg med befolkningsutvecklingen. Städerna växer men ofta på bekostnad av andra värden. En attraktiv plats att bo på är mer än bara bostadshus. Grönområden, lokala näringsidkare och fungerande kollektivtrafik är exempel på sådant som gör en plats till ett hem. Dit hör också de lokala idrottsföreningarna. Deras samlingspunkt är ofta ett ridhus, en bollplan, eller en inomhusanläggning. Idrottsplatserna bidrar till en mer levande, hälsosam och trygg närmiljö. Till ett liv mellan husen.

Utan en plats att vara på så stannar idrotten, och det gör även de positiva värden som idrottsrörelsen skapar. Det handlar exempelvis om att skapa mötesplatser för olika människor, förbättrad folkhälsa och att ge barn och ungdomar en meningsfull fritid. När städerna växer måste möjligheten till fysisk aktivitet och idrottsrörelsens förutsättningar vara en del av planeringen.

Alla som vill ska få vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet. Det är en av grundprinciperna i idrottsrörelsens värdegrund och som försvåras av de normer och ideal som har fått styra utvecklingen av våra städer de senaste 25 åren.

Anna Iwarsson
Ordförande Riksidrottsförbundet

Christer Östholm
Ordförande RF-SISU Västra Götaland

LÄS MER om rapporten "Tillgång till idrott i nybyggda områden" här (rf.se).