Evelinas väg mot OS: elitsatsningen som kräver två karriärer

Här genomförs stora delar av Evelinas satsning mot internationella mästerskap. Men vägen till elitnivå har handlat om betydligt mer än träningstimmar.

– Jag fastnade för brottning redan efter första träningen. När jag var tio år slutade jag med mina andra idrotter och satsade helt på brottningen, berättar hon.

Redan tidigt förstod hon samtidigt idrottens villkor.

– Man förstod ganska snabbt att brottning inte är något man blir rik av. Jag har alltid vetat att jag behöver kombinera idrotten med något annat för att livet ska fungera.

I dag har hon representerat Sverige på både EM och VM, vunnit tre SM-guld och varit sparringpartner till svenska OS-deltagare under spelen i Paris 2024. Men bakom resultaten finns en vardag som många elitidrottare delar.

Ekonomin och vardagen bakom satsningen

Den verkligheten beskrevs nyligen i artikeln om den nationella kartläggningen där hundratals svenska landslagsaktiva har avslutat sina satsningar de senaste åren, ofta på grund av ekonomi och svårigheten att kombinera idrott med arbete eller studier. I Sturehallen i Arboga blir samma fråga konkret – men genom en enskild idrottares vardag.

Vid sidan av brottningen arbetar Evelina inom Försvarsmakten i Arboga, där hon hanterar avancerade komponenter kopplade till JAS 39 Gripen. Genom ett särskilt upplägg kan hon lägga halva sin arbetstid på elitidrotten, något som blivit avgörande för att satsningen ska vara möjlig.

– Jag har fått ett avtal som gör att jag kan lägga 50 procent av min arbetstid på min elitidrott. Det gör att jag kan vara borta på träningsläger och tävlingar men ändå ha en stabil grund i vardagen.

Hon beskriver själv sin situation som ovanlig och är tydlig med att stödet från arbetsgivaren har haft stor betydelse.

– Utan det här upplägget hade det blivit mycket svårare att fortsätta. Det hade absolut funnits en risk att jag inte kunnat satsa vidare.

Samtidigt innebär elitidrotten fortfarande egna kostnader. För att utvecklas krävs resor till träningsmiljöer där rätt sparring finns, ofta långt från hemmet.

– Vill man utvecklas måste man ibland resa för att få rätt sparring. Resor, boende och mat kostar pengar. Jag har sponsorer som hjälper mig, men mycket betalar man fortfarande själv.

Uppoffringar som inte alltid syns

Evelina återkommer flera gånger till bilden av ett isberg – en symbol för hur elitidrotten ofta uppfattas utifrån.

– Någonstans väljer man idrotten varje dag. De flesta ser framgångarna ovanför ytan, men inte allt arbete bakom. Tiden som går åt till träning, återhämtning och planering syns inte på samma sätt.

Samtidigt är hon tydlig med att satsningen aldrig är ett ensamarbete. Tränare, lagkamrater, familj och arbetsgivare är alla avgörande delar av helheten.

– Även om jag står ensam på mattan när jag tävlar så är det många människor bakom som gör det möjligt.

Förutsättningar som påverkar framtidens landslag

När samtalet kommer in på framtiden blir perspektivet bredare än den egna karriären. Evelina ser hur ekonomiska och praktiska hinder riskerar att påverka vilka som väljer att fortsätta inom idrotten.

– Det är tråkigt att så många slutar på grund av ekonomin. Jag tror absolut att det kan påverka unga som funderar på att elitsatsa, särskilt i idrotter där man inte kan leva på sin sport.

Hon menar att fler lösningar behövs för att skapa trygghet kring elitidrottssatsningar – exempelvis genom stödformer eller arbetsgivare som möjliggör kombinationen arbete och idrott.

– Om fler kunde känna trygghet både i sin idrott och i livet runt omkring tror jag att fler skulle kunna fortsätta längre.

När träningspasset i Sturehallen drar igång flyttas fokus tillbaka till mattan. Patrik Magnusson instruerar från kanten medan Evelina och Tilda går in i nästa moment. Rörelserna är snabba, repetitiva och precisa – resultatet av år av träning.

Målet framåt är tydligt: fortsatta mästerskap och på sikt OS 2028.

– Det är klart att en OS-medalj är en dröm. Det ör det största man kan uppnå inom idrott.

Men vägen dit avgörs inte enbart av prestationerna på tävlingsarenan. För många elitidrottare handlar den lika mycket om möjligheten att få vardagen att fungera – och om att två karriärer ibland är det som krävs för att kunna jaga en enda dröm.