Förstudie: Nya vägar till rörelse

Vi befinner oss i en extraordinär samhällsomvandling, samtidigt som vi står inför en hälsokris präglad av ökat stillasittande. För att säkerställa en hållbar framtid, både ur ett ekonomiskt och socialt perspektiv, behöver vi investera i människors hälsa. Det innebär att skapa förutsättningar för fysisk aktivitet, något som inte bara stärker individens hälsa utan även bidrar till en hållbar samhällsutveckling.

Fysisk inaktivitet är en av vår tids största hälsoutmaningar. Sverige är ett av de mest stillasittande länderna, där 70 % av vår vakna tid spenderas sittande eller liggande. Endast 44 % av pojkarna och 22 % av flickorna når rekommenderad fysisk aktivitet dagligen. Femåringar sitter i genomsnitt 9 timmar om dagen, ungdomar 10 timmar. Statistik visar även stora skillnader i idrottsdeltagande mellan stadsdelar i Västerbotten, och utvecklingen går åt fel håll. Barn och unga har sämre motorik och fysisk kondition jämfört med tidigare generationer. Allt färre kan slå en kullerbytta, knyta en knut eller klippa med sax.

I juni 2023 överlämnade Kommittén för främjande av fysisk aktivitet en rapport till socialministern där de betonade att situationen är akut. Fysisk inaktivitet är kopplad till 36 medicinska diagnoser som ofta förstärker varandra. Enligt kommittén syns konsekvenserna i ökad övervikt, psykisk ohälsa, och försämrad kondition, styrka och motorik hos unga. Minskad fysisk aktivitet påverkar hälso- och sjukvårdssystem, miljö, ekonomi och livskvalitet negativt. Samtidigt är de positiva effekterna av fysisk aktivitet välkända. Det är en av de viktigaste påverkbara faktorerna för hälsa.

Vi har länge försökt lösa detta genom att göra mer av samma sak  men det har inte räckt. Fokus har legat på symtom snarare än orsaker. Tidigare insatser har varit viktiga och kan fortsatt spela en roll. Men för att åstadkomma verklig förändring krävs nya perspektiv.

Därför fokuserar vi i detta projekt på tre grundläggande problem:

1. Synen på rörelse – ett ensidigt fokus på kvantitet

Gamla tankesätt dominerar, där rörelse främst mäts i minuter och steg snarare än i kvalitet. Det saknas ett genomtänkt fokus på att utveckla människors självförtroende, rörelseglädje och inre drivkraft till fysisk aktivitet - faktorer som är avgörande för att skapa varaktiga vanor och ett livslångt intresse för rörelse.

2. Lösningar utan målgruppsinvolvering

Insatser för att främja rörelse utformas ofta utan dialog med målgruppen och utan att anpassas efter lokala förutsättningar. Därför leder det till lösningar som saknar relevans, inte används eller får kortvarig effekt.

Under februari genomförde vi målgruppsintervjuer med elever på Tuböleskolan i Anderstorp. Resultaten gav oss insikter om vad som skapar rörelseglädje hos just barnen i området. Denna kunskap har lagt grunden för projektansökan och kommer att vägleda förstudien i att utveckla metoder och insatser som är verkligt anpassade efter målgruppens behov och förutsättningar.

3. Fragmenterade insatser – alla jobbar på sitt håll

Många aktörer arbetar för att öka fysisk aktivitet, men det saknas samordning, långsiktighet och en gemensam strategi. Skolan, idrotten, vården och samhället jobbar ofta var för sig, vilket gör att insatserna blir splittrade och mindre effektiva.