Hållbar idrott

Sidan uppdaterades: 26 augusti 2024

För idrottsrörelsen handlar hållbarhet om att vi ska ta ansvar för miljöpåverkan och bidra till folkhälsa, demokrati, inkludering, människors egenmakt och en sund ekonomi.

Som Sveriges största folkrörelse har vi ett stort ansvar att bidra till ett mer hållbart samhälle och värld. Det är en förutsättning för att vi ska kunna bedriva idrott och för idrottens långsiktiga överlevnad, samhällsnytta och trovärdighet.

Hållbar utveckling inom idrottsrörelsen

För flera specialidrottsförbund (SF) riskerar jordens uppvärmning att göra det omöjligt att fortsätta utöva sin idrott, till exempel genom att antalet snödagar minskar. Vi människor ställer också allt högre krav på verksamheter som vi engagerar sig i. Det finns förväntningar på att idrottsrörelsen engagerar sig och att vi aktivt bidrar till ett hållbart liv och samhälle.

Idrottsrörelsen har valt att definiera hållbar utveckling utifrån tre perspektiv:

Social hållbarhet

Inkludering och tillgänglighet

Det finns en del hinder för den som vill vara med i en idrottsförenings verksamhet. Personens ekonomiska begränsningar, men också om fysisk och psykisk tillgänglighet eller hinder på grund av bristande jämställdhet och inkludering.

Läs mer på Riksidrottsförbundets sida

Ekonomisk hållbarhet

Korruption, doping och otillåten påverkan

Korruption, doping och otillåten påverkan är oönskade aktiviteter som även förekommer inom idrottsrörelsen.

Läs mer på Riksidrottsförbundets sida

Ekologisk hållbarhet

Resor

Idrottsrörelsen är idag helt beroende av resor. Varje dag genomförs det mängder av resor till och från träningar. Utöver det tillkommer matcher, träningsläger, cuper, evenemang och elitidrottens internationella verksamhet. Aktiviteter som medför mycket resande, ofta med bil och ibland med flyg. Samtidigt vet vi att inrikesresor i Sverige står för en tredjedel av de totala utsläppen och personbilstrafiken för en majoritet av det.

Mat

Många idrottsföreningar och evenemang serverar mat. Den svenska livsmedelsproduktionen står för cirka 20–25 procent av den totala klimatpåverkan. Den är vattenkrävande och bidrar till att gifter sprids. I Sverige slänger vi idag hela 95 kilo mat per person och år och ett förändrat beteende kan göra stor skillnad.

Kläder, utrustning och material

Inom idrotten använder vi en stor mängd kläder, utrustning och material. Kopplat till produktion av kläder finns flera hållbarhetsutmaningar - mänskliga rättigheter, vattenanvändning, kemikalier och hantering av fossil olja. Funktionsmaterial som används i många idrottskläder innehåller konstgjorda fibrer som utvinns ur fossil olja. Textilindustrin har globalt sett större utsläpp än flyg- och fartygssektorn tillsammans, samtidigt som möjligheten att återvinna textilier på ett bra sätt i stort saknas.

Anläggningar och idrottsmiljöer

Anläggningar och idrottsmiljöer påverkar naturen och platsen där de är placerade. Vid byggnationer har materialval betydelse och vid rivning möjligheten till materialåtervinning.

Många av våra idrotter är beroende av stora mängder färskt vatten för anläggningar och för träning och tävling. Idrottsanläggningar har i många fall också hög energiförbrukning i jämförelse med andra samhällsfastigheter.

Läs om energieffektivisering på Riksidrottsförbundets sida

Föreningsexempel

Rögle BK

Idrottsföreningar idag gör mycket som är kopplat till de globala målen satta omkring hållbarhet. Lyssna in när Daniel Henrysson berättar om vad Rögle BK gör i sin förening.

Göra idrotten tillgänglig för fler

Palmstaden och BK Viljan har genom att engagera sig i idrott för 60+ fått mer engagerade medlemmar men framför allt ger det dessa personer lust och glädje i att tillsammans med andra aktivera sig.

Abadá Capoeira Lund om sitt klimatarbete i föreningen

Idrottsföreningar idag gör mycket som är kopplat till de globala målen satta omkring hållbarhet. Lyssna in när ordförande, Carina Wihlborg, berättar om Abadá Capoeira Lund klimatsatsning i föreningen.

Idrottens nuläge

Idrottsrörelsen är hållbar på många områden, framför allt inom social hållbarhet. Här gör förbund, föreningar och medlemmar stora samhällsinsatser för folkhälsa, demokrati, inkludering och folkbildning. Idrottsrörelsen har samtidigt stora hållbarhetsutmaningar, främst kopplat till ekologisk hållbarhet men även inom jämställdhet och alla människors möjlighet att delta inom idrotten.

Vilka utmaningar står vi inför?

Det pågår redan en hel del stora och små insatser inom idrotten som bidrar till ökad hållbar utveckling. Men idrottsrörelsen – liksom hela samhället – står också inför hållbarhetsutmaningar som kräver samordning och samverkan för ökat genomslag.

FN:s globala hållbarhetsmål

Idrottsrörelsen påverkar och påverkas av hållbar utveckling på många sätt. Totalt finns det 17 mål och 169 delmål i FN:s globala hållbarhetsmål. De globala målen är integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den sociala, den ekonomiska och den ekologiska.

Idrottsrörelsen har, precis som resten av världen, ett ansvar att bidra till de 17 hållbarhetsmålen. Idrotten lyfts fram som en möjliggörare för att nå dessa mål. Vi kan bidra till alla mål och framför allt till de mål som handlar om hälsa, demokrati, inkludering, integration och hållbara städer och samhällen.

Kom igång med hållbarhetsarbetet i föreningen

RF-SISU Skånes idrottskonsulenter kan guida din förening så att ni kommer igång med hållbarhetsarbetet och även uppmärksamma det arbete ni redan är igång med.

Fördelarna med att lyfta dessa delar gör att föreningen blir mer attraktiv både för sina medlemmar och för sammarbetspartners samtidigt som vi tar vårt samhällsansvar.

Hitta er idrottskonsulent