Oroande med allt dyrare idrott för barn och ungdomar

Riksidrottsförbundet presenterar idag två rapporter som undersökt hur föräldrar till barn mellan 7-18 år uppfattar sina totala kostnader för barnens idrottande samt vilka orsaker som ligger bakom kostnaderna. Rapporten Smakar det så kostar det - som visar hur kostnaderna har förändrat sig inom 12 idrotter mellan 2009-2023 är framtagen av Krister Hertting, Högskolan i Halmstad och Stefan Wagnsson, Karlstads universitet. Rapporten Barn- och ungdomsidrottens prislapp, som visar vad som ligger bakom ökningarna inom tre av idrotterna, har genomförts av Ola Segnestam Larsson, Marie Cederschiöld högskola.

Kostnaden för en huvudidrott har ökat med i genomsnitt 68 procent sedan 2009 och ligger på 9 400 kronor per år, vilket innebär 800 kr/månad. Kostnaden skiljer mycket både inom respektive idrott och mellan idrotterna som studerats. Det är ett spann på 5 000-25 000 kronor per år mellan lägsta och högsta snittkostnaden per idrott.

– Det vi tydligt kan se är att kostnaderna för barns idrottande har ökat markant, där de nästan har fördubblats, sedan 2003. Om den här utvecklingen fortsätter finns en risk att det blir ännu svårare att attrahera och behålla barn och ungdomar inom idrotten, särskilt från familjer med begränsade ekonomiska resurser. Samtidigt visar vår studie att även om många föräldrar tycker att kostnaderna är höga, anser majoriteten att de får valuta för pengarna, säger Krister Hertting och Stefan Wagnsson.

Av rapporterna framgår att medlemsavgifter generellt är låga och att kostnaderna för resande och träningsavgifter är högst. Dessutom har andelen barn som deltar i extra träningar eller individuella träningar fördubblats sedan 2015. Inom vissa idrotter sticker utrustning, läger och cuper ut som en stor del av kostnaden.

– Att veta nuläget är avgörande för att ta fram de bästa lösningarna framåt. Rapporterna ger oss kunskap om vad det är som kostar, vilket är viktigt för att veta hur vi ska kunna motverka utvecklingen. Idrottsrörelsen ska vara öppen för alla, säger Anna Iwarsson ordförande Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna.

Sänker trösklarna för idrott i Skåne

I Skåne arbetar vi aktivt för att göra föreningsidrotten mer tillgänglig. Genom initiativ som Idrottsklivet, idrott för personer med funktionsnedsättning och Rörelsesatsning i skolan, strävar vi efter att underlätta kontakten med föreningsledd verksamhet och minska hälsoklyftorna i samhället.

– Vi måste vara uppmärksamma på resultaten i dessa rapporter. Föreningsidrotten ska vara tillgänglig för alla, och vi behöver se till att höga kostnader inte blir ett hinder. Det är särskilt oroande att kostnaderna tenderar att öka med deltagarnas ålder, säger Jenny Hellberg, tillförordnad Distriktidrottschef i Skåne.

Valuta för pengarna

Samtidigt som föräldrar i undersökningen tycker att det är dyrt (78 procent tycker det är medelhöga eller höga kostnader) för deras barn att idrotta så upplever föräldrarna att man får valuta för pengarna (94 procent i medelhög- eller hög grad). 66 procent vill inte sänka kvaliteten på idrottandet för att reducera kostnader, det gäller oavsett föräldrarnas inkomstnivå. Rapporten Smakar det så kostar det visar på att kostnadsökningen beror på flera faktorer, där kommersialisering och professionalisering av barn- och ungdomsidrotten påverkar kostnaderna. Samtidigt visar rapporten Barn- och ungdomsidrottens prislapp att idrottsrörelsen kan och bör ta ett större eget ansvar.

– Studien visar att det är lite oklart vem som ska ta ansvar för kostnaderna för barns och ungdomars idrottande. Ofta hamnar ansvaret på utomstående. Detta kan göra det svårare för vissa barn och ungdomar att delta i idrott och går emot idrottsrörelsens mål om att alla ska kunna vara med, summerar Ola Segnestam Larsson.