NPF-diagnoser inom idrottsrörelsen
När det gäller idrottsrörelsen och NPF-diagnoser*, finns det mycket att lära. Antalet personer som får diagnoser inom autismspektrum (exempelvis autism och Aspergers syndrom) eller ADHD ökar, vilket delvis kan bero på att kunskapen om dessa diagnoser har ökat i samhället. Men trots att rörelse och gemenskap är viktigt för unga med NPF, så är det relativt få aktiva som styr mot idrottslokalen efter skoldagens slut.
Sidan uppdaterades: 19 oktober 2024
* Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Forskning visar att barn och unga med NPF slutar idrotta tidigare än andra barn. Därför vill RF-SISU Skåne att de skånska föreningarna ska få mer kunskap om NPF-diagnoser och hur man som ledare skapar bättre förutsättningar så att alla får möjlighet att delta i idrottsaktiviteter.
En tidig lördagsmorgon i våras styrde vi mot Veberöd och innebandyföreningen VB97. Där möttes vi av ett gäng ivriga och energifyllda barn och ledare som var i full gång med att förbereda idrottshallen för en innebandyträning.
NPF-diagnoser i föreningslivet
Varför valde ni som förening att starta en verksamhet för barn med NPF-diagnoser och hur gick ni tillväga?
– Något vi vet är att alla barngrupper inkluderar någon eller några som har en form av NPF-diagnos och vi vet också att det är en utmaning för dessa barn i större grupper. Vi ville inte att några barn skulle sluta träna eller inte känna sig välkomna, så valet att starta en träningsgrupp för barn med NPF-diagnoser var enkelt, berättar Conny Nilsson, ledare och styrelse- medlem i VB97.
– Min fru jobbar med ungdomar som har funktionsnedsättning och en dag började vi diskutera NPF-diagnoser. Ett halvår senare var vår förening i startgroparna för att starta en grupp för just dessa barn och ungdomar, fortsätter Conny.
– Det var svårare att hitta ledare med rätt bakgrund än vad jag trodde från början. Men genom besök och dialog med andra föreningar som har gjort samma resa som vi, har vi idag utbildade och behöriga ledare för gruppen. Idag har vi fem till sex barn som kommer kontinuerligt på våra träningar. Men antalet spelar ingen roll, vi kör på och hoppas på fler deltagare i framtiden, förklarar Conny.
Varför är idrott och träning bra för barn som har en NPF-diagnos?
– Först och främst är det viktigt att känna tillhörighet till en grupp, men även att få känna sig delaktig, det gäller alla barn. Men för barn med NPF-diagnoser är det extra viktigt, berättar Karoline Lindfors, ledare för gruppen.
– Idrotten är jätteviktig för denna grupp. Har man till exempel ADHD, så behöver barnet få utlopp för sin energi. Så för att stilla den energin är det extra viktigt att röra på sig, fortsätter Karoline.
– Jag ser att barnen mår bättre och tappar inte fatt- ningen eller sitt humör lika ofta. Sen är det ju så att barnen har bra förståelse för varandra och är otroligt snälla mot sina lagkompisar, sammanfattar Karoline.
Hur utvecklas ni som förening i och med att ni för upp NPF-diagnoser på agendan?
– Vi har redan börjat ett arbete med att skapa långsik- tighet i denna fråga. Anton, som är en av våra slit-
vargar i föreningen och själv har en diagnos, valdes in som den yngsta styrelseledamoten i vår styrelse. Vi insåg att det är viktigt att vi har flera olika represen- tanter i vår styrelse. Anton är bara 16 år så med honom får vi in både ungdom, person med NPF-diagnos och framför allt en fantastisk ledare och kompis som vi kommer lära mycket av, säger Conny Nilsson.
Vad är viktigt att tänka på som ledare för barn med NPF-diagnoser?
– Då jag själv har en diagnos så tycker jag att det viktigaste är att ha roligt tillsammans. Efter en träning med denna grupp får man en otrolig energi. Du längtar hela veckan att få komma tillbaka hit och träna och få träffa alla igen, säger Anton Lindfors som är ledare, styrelseledamot och ansvarig för sociala medier i VB97.
– Utbildning är en viktig del, det är annorlunda att träna barn med NPF-diagnoser. Det krävs mer tåla- mod. Vi gick bland annat en digital utbildning* som RF-SISU Skåne höll, avslutar Karoline.
Framåtblick
Det är tydligt att det finns en koppling mellan NPF- diagnoser och idrottsrörelsen, och det är viktigt att denna koppling utforskas ytterligare. Genom att öka medvetenheten och kunskapen om NPF-diagnoser inom idrottsrörelsen kan vi skapa en mer inklude- rande miljö där alla har möjlighet att delta och njuta av idrott. Detta skulle inte bara gynna individer med någon diagnos, utan idrottsrörelsen som helhet.
För att uppnå detta krävs det dock fortsatta insatser från både idrottsrörelsen och samhället i stort. Genom att arbeta tillsammans kan vi skapa en idrottsrörelse som är tillgänglig och inkluderande för alla.
Föreläsningstips om NPF-diagnoser:
Den förutsägbara ledaren, med Måns Lööf.
Sidan publicerades: 19 oktober 2024