Så skapar du som förälder bra idrottsmiljö
Idrottsföräldern är en av de viktigaste personerna inom barn- och ungdomsidrotten. Som förälder påverkar du inte bara ditt eget barn utan hela idrottsmiljön. Runt varje barn finns fler vuxna än tränaren – och våra beteenden har stor betydelse för hur miljön blir.
Sidan uppdaterades: 27 mars 2026
En bra idrottsmiljö för barn är rolig, trygg och utvecklande – vilket också är grunden i Riksidrottsförbundets riktlinjer för barn- och ungdomsidrott – och där spelar föräldrar och andra viktiga vuxna en avgörande roll.
– Beteenden runt barnen är helt avgörande. Det är många fler än tränaren som formar idrottsmiljön, säger Malin Träff, talesperson för barn- och ungdomsidrott på Riksidrottsförbundet.
Den svenska idrottsrörelsen bygger på ideellt engagemang – och föräldrar står för en stor del av det ideella arbetet. Det kan vara som ledare eller funktionär, men lika ofta handlar det om att skjutsa till träningar och tävlingar eller bidra till stämningen i föreningen.
– Som förälder eller annan vuxen runt barnen är du alltid med och påverkar miljön runt idrotten, oavsett vilken roll du har, säger Malin Träff.
Samtidigt finns det barn som inte alltid har vuxna nära sig i idrotten. Då kan andra vuxna betyda mycket.
– Vi kan hjälpas åt att finnas för de barnen också. Det är ett gemensamt ansvar, säger Malin Träff.
En central del i barns idrottande är tävlingar och matcher. Kan du ge tips till föräldrar om hur de kan stötta sitt barn på bästa sätt?
– Inför en tävling kan man hjälpa barnet att fokusera på det som ligger inom deras egen kontroll: Att våga, försöka, vara en bra kompis och bidra till en bra stämning.
Efter tävlingen eller matchen pratar barn ofta om resultatet – vilka som vann eller förlorade och vem som tog vilka poäng.
– Det är klart att barnet får göra det. Men som förälder behöver du inte driva på det, utan i stället visa att annat än själva resultatet spelar roll. Det du frågar om signalerar vad du tycker är viktigt.
– Frågar du ofta ”gjorde du mål?” kan du pröva ”hur kändes det idag?” eller ”vad var roligast?”. Eller uppmärksamma något du vet att barnet tränat på: ”Jag såg att du testade den där vändningen du övat på – hur kändes det?”.
En sak många föräldrar känner igen är att barnet ibland inte vill gå på träningen. Vad kan man göra då?
– Här kan man känna igen sig själv. Jag är faktiskt sällan sugen på att gå och träna, oftast tar jag mig i väg ändå och brukar inte ångra det, säger Malin Träff.
Ibland handlar motståndet om något helt normalt – att man inte riktigt känner för det. Men ibland är det ett tecken på att något skaver, och då är det viktigt att ta reda på varför.
– Det är viktigt att vara lyhörd. Barnet kan vara nervös inför träningen, ha en konflikt i gruppen eller ha haft en jobbig dag i skolan. I många grupper tränar man med klasskompisar och då kan det lätt följa med in på träningen.
Här hjälper det att lyssna och försöka förstå. Men ofta handlar det om att barnet helt enkelt inte är sugen på att träna.
– Det är lätt att fastna hemma och kanske vid skärmen, det är vi många som kan relatera till. Men oftast mår man ju bra av att komma i väg, röra på sig och träffa kompisar. Efter träning kan man hjälpa barnet att se den kopplingen och prata om att man ibland behöver gå emot känslan av att man inte känner för det, säger Malin Träff.
– Samtidigt, om barnet verkligen inte trivs, då är det kanske dags att hitta en annan aktivitet. Idrotten ska vara något man mår bra av.
Vuxnas närvaro vid tävlingar
Engagemang från föräldrar kan se olika ut. Under pandemin, när publik ibland inte fick vara på plats, beskrev en del verksamheter att barnen kunde fokusera mer på tävlingarna, gruppen och sin egen prestation – utan att behöva förhålla sig till vuxna runt omkring.
– Det betyder inte att vuxna inte ska vara där. Snarare handlar det om hur man som vuxen är där, och hur man bidrar till att barnens fokus på sin egen upplevelse av idrotten, säger Malin Träff.
En viktig del i att lära sig tävla är att barn får experimentera själva och hitta egna lösningar. Hejarop är bra – instruktioner från sidan är det inte.
– När barn tävlar ska de få träna på att tävla. Att känna nervositet, hantera anspänning och lösa situationer är en viktig del av att lära sig tävla.
– De behöver få prova sig fram själva och experimentera. Generellt ska både tränare och andra undvika att instruera för mycket och säga exakt vad ett barn ska göra, utan i stället vägleda så att de själva kan hitta lösningar. Att få känna att man löser det själv är väldigt stärkande och positivt för motivationen, säger Malin Träff.
Om barnet får höra kommentarer som förstärker att de gör fel under tävlingen, riskerar fokus att hamna på just misstagen.
– Det är varken kul eller utvecklande att fokusera på att inte göra fel. Uppmuntra i stället ansträngning och mod att försöka, säger Malin Träff och fortsätter:
– Det blir roligare när man får känna sig bra och blir uppmuntrad i att kämpa. Då är det troligare att man vill försöka igen och vågar prova nya saker. Men om man i stället får höra ”gör inte så”, eller om det får negativa konsekvenser som att någon blir arg eller skriker på en, då blir lätt fokus på att undvika att göra fel.
Det här kan nog många vuxna känna igen från arbetslivet?
– Absolut! Om du tänker på ditt eget jobb. Att din chef hela tiden skulle övervaka dig, kommenterar dina fel eller visar besvikelse. Jämför det med en chef som uppmuntrar och säger ”det där löser du, jag finns här om du behöver stöd”.
Det är vanligt att vuxna berättar för barn hur de ska göra i stället för att låta dem själva lösa situationer. Att i stället lyssna på barnet är centralt.
– Om barnet får vara med och påverka sin vardag och sitt idrottande blir det både roligare och bättre. Det betyder inte att de ska bestämma allt – men det är en bra utgångspunkt att ett barn är expert på sitt eget liv, säger Malin Träff
Idrottsföräldern är ovärderlig
Idrottsföräldern är – och kommer att fortsätta vara – ovärderlig för den svenska idrottsrörelsen. Engagemanget är en central del i hela föreningslivets uppbyggnad.
– Föräldrar och andra vuxna är en väldigt viktig del av idrottsmiljön. Jag vill uppmana alla att engagera sig i den mån de kan. Du behöver inte ha en idrottsbakgrund – det finns många sätt att bidra, säger Malin Träff.
Sidan publicerades: 27 mars 2026