Renoveringsbehov utmaning för idrotten och kommunerna i Norrbotten

Renoveringsbehovet av idrottsanläggningar är en växande utmaning för både idrottsföreningar och kommuner. Behovet är stort över hela landet, oavsett om det gäller idrottshallar, utomhusmiljöer eller klubbstugor. Att renovera innebär också en möjlighet till omställning för att möta nya behov och nya målgrupper.

Sidan uppdaterades: 27 maj 2024

De investeringar i nya anläggningar och idrottsmiljöer som gjordes för 50–60 år sedan har varit avgörande för idrottsrörelsens utveckling. Med platser för idrott i människors närmiljö har föreningslivet kunnat växa och skapa goda förutsättningar för barn och ungdomar att röra på sig. Ett halvt sekel senare är det många platser som är i behov av renovering och ombyggnation för att möta dagens efterfrågan. Dels för att minska risken för skador bland utövare, dels för att inte hamna i akuta behov som kan kräva mer omfattande och kostsamma åtgärder.

— De anläggningar och idrottsmiljöer som idag används är helt avgörande för föreningslivets verksamhet. Samtidigt är vi i ett läge där vi riskerar att gå miste om många platser på grund av eftersatt renovering och upprustning. Föreningslivet har på många platser redan brist på ytor att verka på. Varje anläggning som stängs ner eller som inte kan användas till sin fulla potential gör det ännu svårare för föreningslivet. Det här är en överlevnadsfråga för många föreningar och kommuner säger Anna Iwarsson, ordförande för Riksidrottsförbundet.

I Norrbotten är frågan särskilt aktuell kopplat till den gröna omställningens stora industrisatsningar och den förväntade befolkningsökningen.

—I förlängningen leder det till ett ökat behov av idrottsanläggningar och idrottsytor i Norrbottens kommuner, säger Katarina Halvardsson, distriktsidrottschef, RF-SISU Norrbotten och uppmanar kommunerna att redan nu börja rusta sig för framtiden.

4 tips för att möta renoveringsbehovet på kommunal nivå

RF-SISU Norrbotten uppmanar kommunerna i Norrbotten att:

  1. Göra en nulägesanalys över samtliga idrottsanläggningar i kommunen, både kommunala och föreningsägda. Ange även eventuellt renoveringsbehov i denna analys.
  2. Sätt upp en långsiktig plan för alla anläggningar och idrottsmiljöer i kommunen. Samtala med föreningslivet kring denna plan.
  3. Våga tänk nytt när vi renoverar. Vid tidpunkten finns ett utrymme att fundera på om platsen kan förändras på något vis. Går det att lägga till nya funktioner såsom sociala ytor eller platser för fler idrotter.
  4. Se renovering utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Att bygga om i stället för att bygga nytt.

Både idrottsföreningar och kommuner ser renoveringsbehovet som den största utmaningen för den långsiktiga tillgången till platser för idrott. Varannan förening upplever ett stort renoveringsbehov på platsen där de idrottar och nästan 8 av 10 kommuner svarar att renoveringsbehovet av befintliga anläggningar är en utmaning för den långsiktiga planeringen av idrottsytor.

— Renoveringsbehoven varierar, från läckande tak och dålig ventilation till avstängda omklädningsrum eller att det inte finns toalett. Renovering och ombyggnation kan samtidigt vara en möjlighet att tänka nytt. Genom att skapa mer inbjudande och öppna platser kan vi förbättra anläggningarnas funktion och locka fler målgrupper till idrotten. Ett exempel är de tusentals gymnastiksalar som finns runt om i landet. De är idag viktiga men har samtidigt en stor potential att tillgodose behov för fler idrotter genom renovering och ombyggnation säger Jonnie Nordensky, projektledare Plats för idrott, Riksidrottsförbundet.

För Riksidrottsförbundet och RF-SISU Norrbotten har renoveringsfrågan kommit att bli en hållbarhetsfråga. Det krävs många gånger mindre material samtidigt som åtgärder för minskad energiförbrukning i vissa fall kan genomföras på samma gång. RF har därför fördubblat sitt stöd till renovering. Samtidigt krävs mer resurser från kommuner och från staten för att göra skillnad på riktigt.

— För varje plats vi tar tillvara på, så minskar behovet av nya ytor. Men då krävs det att anläggningarna kan användas utifrån sin fulla potential. Här behöver regeringen stödja med en varaktig nationell anläggningsfunktion. Att hjälpa kommuner med kunskap och finansiering. Då kan vi på sikt rädda de idrottsmiljöer som håller på att förfalla, säger Anna Iwarsson.

Fakta om läget i Norrbotten

I slutet av 2022 presenterades resultatet av en enkät, där Riksidrottsförbundet ställde frågor om idrottsplats, yta och anläggningar. 184 av de 5 500 idrottsföreningar som besvarade enkäten fanns i Norrbotten.

Så här tyckte Norrbottens idrottsföreningar:

  • 4 av 10 föreningar har behov av mer tider
  • 4 av 10 föreningar har stort behov av mer plats/yta att idrotta på
  • 5 av 10 upplever att det finns ett stort renoveringsbehov på platsen
  • 3 av 10 föreningar upplever att platsen/anläggningen bara till viss del eller inte alls är anpassad till den idrott som föreningen bedriver.
  • 2 av 10 anger att anläggningen/platsen inte upplevs tillgänglig för funktionsnedsatta

Förutom önskemål om renovering av idrottsytor så vill föreningarna att anläggningen eller platsen anpassas och rustas upp för att bättre uppfylla behoven. Sociala ytor, omklädningsrum, duschar och toaletter är sådant som föreningarna hade synpunkter på.

Sidan publicerades: 27 maj 2024

Vi kommer gärna med tips och idéer om hur ni kan utveckla idrottsanläggningen eller idrottsytor genom ny- eller tillbyggnad, renovering, tillgänglighetsanpassning, energieffektivisering och utformning av spontanidrottsytor.