.jpg)
Att välja ut och välja bort: så kan föreningar minska selekteringens oönskade effekter
Under en engagerande föreläsningskväll på Mittuniversitetet samlades runt 70 deltagare, både på plats och digitalt, för att fördjupa sig i hur vuxnas beslut formar barns idrottsvardag. Forskaren Magnus Kilger gav perspektiv på selektering, motivation och hur föreningar kan skapa miljöer där fler barn känner sig inkluderade.
Sidan uppdaterades: 26 mars 2026
När RF-SISU Jämtland‑Härjedalen bjöd in till föreläsningen Att välja ut och välja bort lockade temat ledare, tränare och föräldrar från flera av länets idrottsföreningar, men även föreningar från andra delar av landet. Många ville få en djupare förståelse för hur vardagliga beslut och olika former av urval uppstår i verksamheten, och hur dessa påverkar barns upplevelser av idrott.
Vardagens små beslut formar helheten
Magnus Kilger, docent i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet och en av Sveriges mest erfarna forskare inom barn- och ungdomsidrott, visade hur selektering ofta sker långt tidigare än när grupper officiellt ”nivåindelas”. I många fall handlar det om vardagliga val som tränare gör nästan omedvetet. Som vem som får extra uppmärksamhet, vem som får prova nästa övning eller hur grupper delas in under träning.
Han beskrev hur den starka tävlingslogiken inom idrotten gör att vissa barn trivs och växer, medan andra känner sig osäkra eller mindre hemma. De som gillar tävlingar passar ofta in tidigt, medan andra riskerar att uppleva att idrotten ”inte är för dem”, trots att tävlingsglädje i unga år inte säger något om långsiktig potential.
Kilger betonade också att selektering ibland sker genom att barn själva väljer bort. När verksamheten är utformad på ett sätt som belönar en viss typ av deltagande som hög närvaro, stark tävlingslust eller snabb utveckling, kan barn som inte passar in i dessa normer gradvis känna sig utanför.
– Selektering i form av att vuxna väljer bort barn är en typ av selektering. Men lika viktigt är när verksamheten gör att barn väljer att sluta själva, menade Magnus Kilger.
.jpg)
Magnus Kilgers föreläsning "Att välja ut och välja bort" gav deltagarna nya perspektiv.
Mer flexibilitet kan hålla fler kvar
En av de praktiska lösningarna Kilger lyfte var att skapa större flexibilitet i träningen. Historiskt har många föreningar haft strikt koppling mellan träningsnärvaro och matchande, något som riskerar att utestänga barn med varierande livssituationer eller intressen.
I stället föreslog han att föreningar erbjuder många träningstillfällen, men få obligatoriska. På så sätt kan barn själva anpassa sin träningsmängd över tid, utan att ”straffas” genom begränsad matchtid eller känslan av att halka efter.
Kilger lyfte också att barns motivation rör sig i cykler. Vissa tränar mycket under en period, går ned i intensitet under ett år eller två, och hittar tillbaka igen. En inkluderande förening behöver möjliggöra sådana variationer.
Röster från länets föreningar
Bland deltagarna fanns Nisse Bergström, tränare i IFK Östersund för pojkar födda 2014 och 2017. Han uppskattade kombinationen av forskning och erfarenhetsutbyte.
– Det är nyttigt att höra hur andra tänker. Det jag tar med mig är det Magnus sa om att erbjuda mycket träning, men att inte göra allt obligatoriskt. Det ska vara okej att komma en gång i veckan, men det ska också vara okej att vilja träna varje dag, säger Nisse.
Flera deltagare pratade under pausen om igenkänningen i de utmaningar som beskrivs: hur man får ihop barn med olika intressen, olika mognad och olika förutsättningar och detta samtidigt som laget ska fungera och vardagen ska hålla ihop.
.jpg)
En av deltagarna på plats under kvällens föreläsning var Nisse Bergström, som är tränare för två pojklag i IFK Östersund.
Tre tankeväckande råd till föreningar
Som avslutning sammanfattade Magnus tre områden där föreningar kan göra skillnad:
- Varför nivågrupperar ni? Tydliggör syftet, och fundera över om det ni vill uppnå faktiskt kräver nivåindelning.
- Erbjud mycket träning, men få måsten. Låt barn delta i den omfattning deras vardag och motivation tillåter.
- Ge barn möjlighet att variera sin träningsmängd över tid. Livet förändras, och idrotten behöver rymma den variationen.
En föreläsning som väckte eftertanke
När kvällen avrundades var känsla att många deltagare bar med sig nya perspektiv. Frågor väcktes kring allt från vardagliga rutiner till större strukturella val i föreningarna.
Och kanske är det just där den viktigaste förändringen börjar. I de små, ofta omedvetna besluten som tillsammans formar barns upplevelser av idrott. Att stanna upp, reflektera och våga göra annorlunda kan vara avgörande för att fler barn ska känna sig välkomna, sedda och utvecklas i sitt eget tempo.
– Jag hoppas att jag provocerat lagom mycket. Idrotten är viktig. Men ibland behöver vi ställa frågan varför vi gör som vi gör, avslutade Magnus.
Sidan publicerades: 26 mars 2026