Sluta se idrottsanläggningar som “nice to have” – vi måste bygga förutsättningar för rörelse i hela Jämtland Härjedalen

Det är valår. När löften ska vägas mot verklighet finns få frågor som är så konkreta, och så avgörande, som tillgången till ändamålsenliga platser för rörelse. Utan hallar, planer, spår, leder och öppna aktivitetsytor begränsas idrotten, och med den begränsas också en av regionens starkaste krafter för hälsa, trygghet och sammanhållning.

I Jämtland Härjedalen bärs idrottslivet av ca. 400 föreningar som skapar rörelse och gemenskap i både stad och glesbygd. Det är ideella medborgare som varje dag ger barn, unga och vuxna en meningsfull fritid, och möjliggör aktivitet genom hela livet. För varje krona samhället investerar får vi mångdubbelt tillbaka i folkhälsa, engagemang och regional utveckling.

Problemet: Anläggningsskulden växer, och ytor försvinner när vi förtätar

Behovet av att rusta upp befintliga anläggningar och etablera nya är stort och växande. På mindre orter där avstånden är långa krävs funktionella anläggningar nära människor för att vardagen ska gå ihop. I tätorter prioriteras idrottsmiljöer alltför ofta bort när städer förtätas – med minskad tillgång till anläggningar och tider som följd. Det här är ingen naturkraft, det är ett resultat av politiska avvägningar.

Att vänta kostar mer än det smakar. Varje år utan planerat underhåll urholkar anläggningarnas funktion och ökar notan framåt. När vi saknar platser för rörelse blir konsekvensen sämre folkhälsa, svagare sammanhållning och färre trygga mötesplatser – särskilt för barn och unga.

Lösningen: Sätt idrottens behov i samhällsplaneringen – på riktigt

RF-SISU visar i ”Idrottens Strategi 2035” en tydlig riktning för hur idrotten bidrar till ett hållbart och inkluderande samhälle. Men det kräver att politiken säkrar grundförutsättningarna.

I vår partienkät inför valet ställer vi öppna, sakliga frågor om hur partierna vill prioritera anläggningar, säkerställa idrott i detaljplaner, garantera underhåll och tillgänglighet och utveckla samverkan med RF-SISU. Syftet är enkelt: väljare och föreningsliv ska få tydliga besked – inte fluff.

Det här handlar inte om att be om “extra” pengar till idrotten. Det handlar om att investera i fungerande samhällen. När vi ger människor platser för rörelse bygger vi både folkhälsa och social väv. Idrotten är en motor för regional utveckling, och varje investerad krona betalar tillbaka mer än en gång.

Inför valet 2026 uppmanar vi därför samtliga partier i Jämtland Härjedalen att ge följande konkreta besked:

1. Idrottsmiljöer ska in i detaljplanerna. Sätt tydliga normer för ytor för rörelse i både ny- och ombyggnation. Låt lek, spontanidrott och föreningsidrott vara givna funktioner i planprocessen – inte restytor.
2. Långsiktiga underhålls- och investeringsplaner för anläggningar. Alla kommuner ska ha fleråriga planer för drift, upprustning och nybyggnation – med finansiering som håller över tid och i hela länet.
3. Trygg tillgänglighet i både tätort och glesbygd. Fördela resurser så att barn, unga och äldre faktiskt når en idrottsmiljö i vardagen – inte bara i teorin.
4. Gör RF-SISU Jämtland Härjedalen till självklar remissinstans vid planering eller ombyggnad av idrottsanläggningar. Låt den samlade idrottskompetensen komma in i rätt tid i processen.
5. Följ upp och redovisa effekterna. Stärk stödet till föreningsidrotten och folkbildningen och koppla uppföljning till folkhälsa, trygghet och sammanhållning. När stödet räknas upp i takt med behoven får vi maximal samhällsnytta.

Vårt löfte och vår uppmaning!
Vi lovar att fortsätta driva på med lösningsorienterade och hoppfulla budskap, visa vad som fungerar och erbjuda stöd till kommuner och regionen för att hitta hållbara modeller. Men nu krävs också politiska besked. Sluta se idrottsanläggningar som “nice to have”. De är nödvändiga för att Jämtland Härjedalen ska växa, må bra och stå starkt – nu och framåt.

Styrelsen RF-SISU Jämtland Härjedalen
Christer Engner, ordförande
Jenny Grip
Magnus Sidén
Saloume Bazyan
Karl Forsman
Christina Ravald
Göran Bengtsson
Nina Andersson
Joakim Samuelsson

LTZ publicerade vår debattartikeln den 21 februari.

ÖP publicerade vår debattartikel den 25 februari