Trygghetscoach – för att ligga steget före

Varför hakade ni på satsningen Trygghetscoach i er förening?

– Vi tyckte att det lät vettigt! Det leder till bra samtal och är insiktsfullt, säger Peter.

– Ja, man förstår mer och mer vad nödvändigt det är att ha koll på de här frågorna, fyller Anna-Lena i.

De berättar att de inte har några större bekymmer just nu i föreningen, men de vill ligga steget före och skaffa en bra grund.

– Jag har varit med när det skett saker inom idrotten som man aldrig har tänkt skulle ske. Det blir chockartat. Och man önskade då att man hade tänkt tanken före. Hur kliver jag inte i klaveret här? Hur gör vi för att inte sopa något under mattan. Hur hanterar man om det handlar om personliga relationer till exempel? säger Peter.

Vad är bra med träffarna?

– Samtalet! Det är bra att nätverksträffarna är så pass långa så att tankarna hinner landa, säger Anna-Lena.

Anna-Lena och Peter anser att det är en klar styrka att vara två som är trygghetscoacher i föreningen. Det ger möjlighet att bolla frågor och ta hjälp av varandra för att komma framåt, menar de.

– Allt blir bättre när man är två, säger Peter. Lättare att kunna diskutera. Man tänker längre.

Hur vill ni arbeta med trygghetsfrågorna i er förening?

– Vi är i startgroparna och skulle behöva ha med hela styrelsen i det här arbetet, säger Anna-Lena. Vi tänker att vi behöver arbeta fram ett underlag som styrelsen kan diskutera. Och även involvera alla tränare, så vi ska försöka planera in en träff där Emma från RF-SISU är med, säger hon. En annan sak är att vi nästan aldrig har föräldramöten. Vi måste börja samtala med föräldrar, säger hon.

Vad är det viktigaste ni har fått med er?

– Det här som vi får till oss på träffarna är en ögonöppnare, säger Peter.

– Att vi hela tiden måste jobba med frågorna år efter år – eftersom det kommer nya personer hela tiden. Nya i styrelsen, nya föräldrar. Och så blir vi hela tiden uppdaterade på nya saker som händer kopplat till trygghetsfrågorna, säger Anna-Lena.

– Trygghetsarbetet lever bara så länge man jobbar med det, menar Peter.

Målet är att få systematik i arbetet

Emma Håkansson, RF-SISU Gävleborg, är distriktets kontaktperson i frågor om barn- och ungdomsidrott och är den som samordnar helgens nätverksträff. Hon tycker att nätverksträffarna är ett bra verktyg i trygghetsarbetet.

– Det utbyte som blir mellan olika idrotter när de diskuterar tillsammans och hör varandras frågor och utmaningar är så givande, säger Emma. Det finns många gemensamma nämnare och vi stärker verkligen varandra när vi diskuterar tillsammans! Vi presenterar ofta olika case som är bra att reflektera över och som väcker diskussioner om rätt och fel, om proaktivt och reaktivt arbetssätt och om vad som funkar och inte funkar i olika åldrar.

– Vårt mål är att alla föreningar som bedriver barn- och ungdomsidrott ska ha en systematik i hur de arbetar med trygghetsfrågor. Får vi det på plats så har vi kommit jättelångt, menar hon.

– Vi har väldigt bra underlag som passar olika åldersgrupper. Allt material som är kopplat till trygghetsfrågor bygger på Riksidrottsförbundets Riktlinjer för barn och ungdomsidrott som i sin tur har sin grund i Barnkonventionen.

Några av de underlag som använts vid trygghetscoachernas nätverksträffar är:

• Riktlinjer för barn- och ungdomsidrott
• Skapa trygga och inkluderande idrottsmiljöer
• Barnens spelregler
• Stopp, min kropp!

– Vi vill verkligen att alla föreningar ska veta om att det finns mycket man kan göra med ganska enkla medel. Det viktiga är att börja i det enkla och inte tro att man behöver vara expert innan man vågar jobba med trygghetsfrågor. De material vi har är pedagogiska och enkla att arbeta med, och våra idrottskonsulenter finns till hands för att hjälpa till och ge tips om det känns svårt, säger hon.

Är din förening intresserad?

Vill din förening stärka er barn- och ungdomsverksamhet? Ta kontakt med er idrottskonsulent på RF-SISU Gävleborg så får ni råd och stöd i utvecklingsarbetet. Ni har även möjlighet att söka ekonomiskt stöd för olika utvecklingsarbeten som går i linje med barn- och ungdomsriktlinjerna – bland annat medel för att utse och utbilda Trygghetscoacher.

Läs mer om att söka stöd för Trygghetscoach här