”Det handlar om mötet mellan människor”
Varje dag, året om, deltar i snitt 4 000 barn i träningsaktiviteter i en idrottsförening någonstans i Gävleborg. Vad kan det ideella föreningslivet göra för att skapa trygga och inkluderande idrottsmiljöer där barn trivs och dit de vill återkomma? RF-SISU Gävleborg träffar dagligen ledare och styrelser i föreningar över hela länet för att stötta dem i det viktiga trygghetsarbetet inom idrotten och i arbetet mot kränkningar och våld i samhället.
Sidan uppdaterades: 27 november 2024
Vi frågar Ahmet Bölüktas, som är idrottskonsulent på RF-SISU Gävleborg, om hur kan man arbeta förebyggande med trygghetsarbete i ideella föreningar inom idrotten.
– Vår roll handlar om att stötta föreningar i det lilla och i det stora. Från att skapa bra stämning i en träningsgrupp till att föreningen har en förankrad handlingsplan om det skulle uppstå oro eller kränkande beteenden. Idrottskonsulenten finns där både som bollplank och som motor i olika utvecklingsarbeten, säger Ahmet.
En bra början
– För mig är kärnan hur vi bemöter varandra! En bra början är att föreningen funderar över sina grundvärderingar. Vilka värden vill föreningen stå för – inåt och utåt i sin verksamhet. Många brukar tycka det blir tydligt att enas om ett antal värdeord att arbeta med, och att sedan fundera över vilka arbetssätt som ska göra att värderingarna märks i verksamheten. Policydokument och ord är en sak, men hur ska vi omsätta dem till handling? säger Ahmet.
RF-SISU Gävleborg är ofta ute hos föreningar och hjälper till i de här processerna. Många gånger behövs en ”motor” och samtalspartner för att komma igång och då kan föreningen vända sig till en idrottskonsulent för att få hjälp. Årligen möter RF-SISU Gävleborgs idrottskonsulenter ledare, styrelser och aktiva i omkring 350-400 idrottsföreningar och bidrar till omkring 50 000-60 000 folkbildningstimmar, där värdegrund är ett ämne som ofta lyfts.
Skapa rum för dialog
– Vill en förening arbeta för att skapa trygghet för barn och unga så kan de till exempel skapa rum för dialog om hur du är en bra idrottskompis; Vad god kamratskap handlar om, hur vi är i grupp mot varandra, vad som är okej att säga och inte, hur vi är i sociala medier. Vi brukar också prata om kost, sömn och återhämtning, det kan ha större betydelse än många tror. Har vi grundbehoven tillfredsställda så är det lättare att vara en bättre version av sig själv, säger Ahmet.
Förra året mötte RF-SISU Gävleborg över 1 800 barn i den här typen av dialoger – på idrottsskolor, i samband med träningar och på läger. Samtalen genomförs av utbildade ambassadörer och görs i korta pass anpassade för barn och unga. Ambassadörerna är ofta ungdomar, som sedan själva kan ta med sig kunskapen in i sina egna föreningar.
– Vi hör barn som uttrycker att det är skönt att få prata om vad de känner och att man kan vara sig själv. Ledarna brukar märka att det blir en annan ton och en lugnare känsla i träningsgrupperna när vi har genomfört en sådan här process, säger Ahmet.
Verktyg och stöd
Ahmet ger exempel på andra verktyg som RF-SISU arbetar med i distriktets föreningar:
- Riktlinjer för barn- och ungdomsidrott – vi stöttar föreningen i att implementera riktlinjerna och konkretisera dem i verksamheten. Hur ser vi på barns och ungdomars idrottande i vår förening? Hur gör vi för att de ska känna glädje och delaktighet?
- Trygghetsplan – det är A och O. Precis som föreningens stadgar ska det här vara föreningens skelett anser jag. Vi hjälper till i arbetet med att ta fram planen och vi vet att det hjälper föreningen framåt på ett jättebra sätt i trygghetsarbetet. Vi tar fram en checklista tillsammans; Hur arbetar vi proaktivt? Vad gör vi om något inträffar? Vilket stöd finns?
- Trygghetscoach i föreningen – det är något vi arbetat med de senaste åren för att skapa mer struktur. Föreningen utser en eller två personer som får i uppdrag att hålla lite extra koll på att föreningen utvecklas på området. De får utbildning av oss och får möjlighet att byta erfarenheter med trygghetspersoner i andra föreningar. Det här har blivit väldigt uppskattat. De som jag jobbat med tycker att det är jättebra och givande.
- Inkluderande verksamhet med NPF-anpassning som modell – en metod som hjälper ledare att bemöta barn och unga med olika utmaningar och individuella förutsättningar – inkluderande ledarskap helt enkelt. Ska vi motverka våld och kränkningar och skapa trygghet i samhället så är grunden att individen känner sig sedd och välkommen i ett sammanhang. Metoden är egentligen utvecklad för att underlätta för barn med diagnoser som adhd och autism, men gör så att det blir tydligare, tryggare och roligare för alla.
Bli sedd och bekräftad
– Idag går föreningslivet miste om så många barn och unga som känner att de inte passar in. Målet är att idrotten ska kunna fånga upp så många individer som möjligt. I en förening kan barn få möjlighet att få vänner, trygga vuxenkontakter och ett utrymme där de kan bli sedda och bekräftade. Känner barnen att det är kul och att du får vara som du är, ja, då behöver de kanske inte söka den bekräftelsen i andra sammanhang, menar Ahmet.
– Att arbeta med föreningsutveckling är ett oerhört inspirerande och positivt arbete. Det alla kanske inte tänker på är att vi jobbar för att förändra attityder, prata om gränssättning och skapa trygghet. Det handlar om det där förebyggande arbetet i botten av den så kallade våldspyramiden. Kan vi bidra till insikter och förändring där så kanske barn och unga inte går över gränsen till vad som är acceptabelt, säger Ahmet.
Föreningarna gör ett jättejobb
– Jag blir hela tiden imponerad av allt detta arbete som görs av ideella! Föreningarna gör ett jättejobb som är ovärderligt egentligen. Föreningslivet handlar om mötet mellan människor och att få det att flyta på. Det vi kan göra från RF-SISU:s sida är att bygga så många relationer vi kan med idrottsrörelsens ledare för att kunna påverka och erbjuda förändringsverktyg och stöd, och vi måste göra det om och om igen. Ledare byts ut och det kommer hela tiden nya styrelsemedlemmar. Vi kan inte ta någonting för givet ... du måste gilla att börja om i det här jobbet, säger Ahmet och ler.
Sidan publicerades: 22 november 2024