Lärande arbetssätt för att möta och aktivera barn och unga med NPF-diagnoser

Johan Bergmark är ordförande och tränare i Gävle Judo Club, tillsammans med styrelse- och tränarkollegan Mikael Ressem har han nu startat en träningsgrupp för personer med NPF, d.v.s. diagnoser som exempelvis Asperger och ADHD.
– Forskningen visar på att tydligheten i kampsport är bra för den som har en diagnos, säger Johan. Vi vet att vi har ett bra verktyg i judon, men vi ville formalisera arbetssättet och kommunicera det till de som vill prova på.

Fritidsaktivitetet som funkar

Mikael har själv en diagnos och vet vad det betyder att ha en fritidsaktivitet där man får använda sin energi på ett bra sätt och känna sig trygg. Både han och Johan vet av erfarenhet att det inte alltid är så lätt för barn och unga med en diagnos att hitta en fritidsaktivitet som funkar.

– Vissa kanske provar de stora lagidrotterna, men många gånger kan det vara svårt för den som har koncentrationsbekymmer, säger Johan. Det blir för mycket runtomkring. Ofta finns ledarna kvar länge inom kampsporten, vilket gör att man får en kontinuitet, i många andra sporter träffar man ledarna ett par säsonger och sedan slutar de då deras barn slutar eller byter grupp. Tränarbytet kan bli svårt för den som behöver tydliga rutiner och trygghet.

Johan leder övningarna med stor uppmärksamhet och läser hela tiden av vad som händer i alla situationer.

Tog hjälp i utvecklingsarbetet

– Vi ville öppna judon ännu mer för NPF-målgruppen, berättar Johan, men vi tycker samtidigt att det ställer krav på oss. Vilka förväntningar finns på oss om vi öppnar en sådan här grupp? Vi ville utbilda oss, så då tog vi kontakt med Ahmet på RF-SISU och kopplade på utbildaren Måns Lööf som har stor kunskap i de här frågorna genom sitt arbete inom barn- och ungdomspsykiatrin. Vi har lyssnat och diskuterat med Måns och sedan fortsatt lärandeprocessen tillsammans i föreningen, med Ahmet som stöd och bollplank. Nu har vi byggt upp ett strukturerat arbetssätt kring den här gruppen och vi har utbildat alla våra grupptränare, omkring 10 personer.

– Vi tänker inte att vi är fullärda, säger Johan. Det vi vill få till är en pågående och rörlig dialog där vi lär och får större förståelse under tiden. Idag tar vi till exempel emot Penny här i NPF-gruppen, och då kan vi lära av henne, och av hennes mamma. Vi samlar uppgifter och ”tankar av” föräldern så att vi får med oss ledtrådar som är bra att ha med sig i bemötandet.

Känna sig trygg

Pennys mamma, Anna Höglund, sitter lite vid sidan av och tittar på dottern som varit i gång med aktiviteterna i över 40 minuter.
– Det här är helt fantastiskt, säger Anna. Tänk dessa utbildade ledare! Och vilket mottagande hon fick! Jag märker ju direkt på henne att hon är trygg. De har ett så pedagogiskt upplägg. Bara det att de mötte henne i dörren och att hon fick en frukt. Det blev väldigt positivt för henne. Hon skulle ha kommit till mig efter bara en liten stund och inte velat gå tillbaka om de inte hade lyckats få henne att känna sig trygg med aktiviteten. Men titta, hon är helt inne i det och har hållit på hela tiden.

Anna Höglund vars dotter Penny provade på NPF-anpassad judo för första gången.

Johan lotsar Penny mellan de olika momenten och på whiteboarden som hänger på väggen ritar han stjärnor för alla de uppdrag hon genomfört.
– När du gör övningarna här blir du smidig … och du blir stark, men det är också viktigt att bli trygg. Vet du vad trygg betyder? frågar Johan. Det vet Penny.
– Trygg kan vara olika för olika personer. Du vet bäst vad trygg är för dig, säger han.

Den avslutande övningen går ut på att Penny själv får bestämma takt och olika detaljer i rörelsemönstret, hon dirigerar tydligt om rörelsen ska vara ”upp” eller ”ner” och visar inga tecken på att vilja sluta. Dagens träningspass måste till slut ändå avrundas, och man säger hejdå med judons hälsning. Johan ber Penny att ta med sig att hon lyckats så bra och att hon fått många stjärnor idag.

Jag tittar på Pennys mamma som har ett brett leende och nästan har svårt att finna orden. Hon vet att det finns många trösklar som kan vara oövervinnerliga för dottern, och här leder hon plötsligt en övning på egen hand.

– Oj oj oj vad hon kommer att bubbla om det här hela tiden när hon kommer hem, säger Anna.

Läser av vad som händer

I det arbetssätt som Johan och Mikael beskriver är förhållningssättet att varje möte är ett tillfälle att lära sig något av varandra.

– Judo betyder ”Den mjuka följsamma vägen”, verättar Johan. Det är liksom grunden för allt här. Du får lära dig att kontrollera intryck och känslor. Det finns inte plats att strula runt och säga taskiga saker till andra när vi möts inom judon.

I sitt ledarskap jobbar Johan och Mikael mycket med att göra träningen stimulerande för att alla ska hålla koncentrationen uppe. Arbetssättet bygger på små tekniker i ledarskapet där man hela tiden läser av ”varför ser det ut så här just nu?”.

– Man signalerar jättemycket med sin kropp, säger Johan. Vi jobbar med individfokus fast i grupp. Känslan ska vara att ”i dag växte jag av min träning”. Som när Penny ledde övningen på slutet. Då ville jag att hon skulle känna att ”även jag kan tala om hur vi ska göra övningen. Jag har något jag kan ge till andra”.

Vad är er största aha-upplevelse under arbetet?

– Vilket otroligt bra verktyg vi har! Och att det funkar att anpassa på det här sättet efter olika individer, säger Johan.

Tydligheten i judon passar inte bara NPF-gruppen. Det finns många unga som Johan och Mikael har ”hämtat upp” och lotsat in i judon. Oftast har det handlat om unga killar som har massor av energi men som finns i otrygga miljöer, vilket leder till att de gör av med sin energi på dåliga saker. Johan och Mikael har lagt märke till att killarna som kommit in i judon ofta dröjer sig kvar.

– De kan slappna av i den här miljön hos oss. Det blir en ”bubbla” i livet. En frizon. Utan att veta det så anammar de normer och lär sig kontrollera känslor. Det är ju konflikthantering vi håller på med här, säger Johan.

Hur ser framtidsplanerna ut?

Det vi vill framåt nu är att fortsätta utvecklas så att vi får förhållningssättet att genomsyra hela föreningen och att vi lyckas kommunicera det på ett bra sätt utåt. Vi har inte marknadsfört oss alls än, så där finns det mycket att göra, menar Johan.

– Är det något vi önskar så är det att vi skulle vilja finnas ännu närmare skolorna och ha resurser för att kunna fånga upp ännu fler. Vi tror med hela hjärtat att det här är en plats för alla, inte minst de som har det stökigt i skolan. Vi kan göra skillnad för individen. Vissa av dem kommer dessutom att bli riktigt bra på judo, och vissa kommer att utvecklas till ledare. Vi hämtar inte in tränare till vår idrott, vi skapar dem.

Mikael Ressem och Johan Bergmark, Gävle Judo Club.

Samverkan med Måns Lööf

Gävle Judo Club har även fortsatt sin samverkan med NPF-folkbildare Måns Lööf, där de har tagit fram ett material som Måns kan använda i sitt fortsatta arbete inom barn- och ungdomspsykiatrin. Materialet kan han dela ut vid föräldrasamtal för att tipsa om judon eftersom han känner till verksamheten och har varit delaktig i att utforma den.

– Det tråkiga är att det för många är en ekonomisk tröskel. Kampsporten är en integrationsmotor men det gäller att vara tillgänglig och att inte bara möta de unga utan att även skapa möten mellan föräldrarna, säger Johan.

Finns det några utmaningar kvar för er att ta tag i?

– En utmaning är att vi är ett begränsat antal personer som har möjlighet att driva alla dessa intressanta utvecklingsfrågor, säger Johan. Vi har även en lokal som är väldigt dyr och som dessutom inte är tillgänglig för alla eftersom den ligger tre trappor upp utan hiss. Att bedriva anpassad judo på ett bra sätt i den lokal vi har nu går inte fullt ut, särskilt för personer med fysiska funktionsnedsättningar. Vi behöver hitta en annan lösning.

Fem tips från Johan och Mikael när du leder någon med NPF-diagnos

• Bemöt direkt med ett välkomnande och en frukt i dörren, den aktive får energi och föräldern slipper ta striden om att barnet ska hinna få i sig något mellan skola och träning.
• Ta en stund att ”tanka av” föräldern detaljer som kan vara bra att veta om barnet.
• Var förutsägbar. Var tydlig när du visar och berättar vad som ska hända.
• Läs hela tiden av barnets signaler och hitta sätt att bryta av när det behövs för att behålla uppmärksamhet och koncentration.
• Håll ett bekvämt avstånd. Låt barnet bestämma när den tycker att det är okej med fysisk kontakt, det kan även gälla ögonkontakt då det kan vara problematiskt för den som har en diagnos.

Länk till Gävle Judo Club

Gävle Judo Club samarbetar när det gäller NPF-satsningen med Viggo Foundation, läs mer om deras verksamhet här:

Länk till Viggo Foundation

Låter det här intressant för din förening?

Vill din förening bli bättre på att välkomna aktiva med NPF-diagnoser i er verksamhet, eller generellt sänka trösklarna för fler? Ta kontakt med din idrottskonsulent hos oss på RF-SISU Gävleborg så kan vi stödja er i utvecklingsarbetet. Vi kan bidra med utbildningsinsatser, processledning och lärgruppsmaterial. Vi kan även ge er råd om ni har behov av att söka ekonomiskt stöd eller starta projekt till exempel.

Tillsammans kan vi ge fler möjligheten till rörelseglädje!

Länk till Kontakta idrottskonsulent