
Hur prioritera när allt är viktigt?
Under Idrottsveckan samlades beslutsfattare från samtliga Blekingekommuner för en viktig diskussion om idrottens samhällsnytta och framtida utmaningar. Trots att idrottsrörelsens positiva effekter är tydliga på både kort och lång sikt, är behoven stora – och konkurrensen om resurser hård.
Sidan uppdaterades: 6 mars 2025
Mötet inleddes med ett samtal mellan Anna Iwarsson, ordförande för Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna, samt Anders Henriksson, ordförande för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). De betonade idrottens potential att stärka samhällen, bidra till folkhälsa och minska segregation, men också de utmaningar som följer i spåren av en alltmer ojämlik samhällsutveckling.
– Vi ser kraften i idrotten och idrotten som länken till att hålla ihop ett samhälle. Frågan är hur vi kan ta ytterligare steg tillsammans, sa Anders Henriksson.

Anders Henriksson och Anna Iwarsson
Stora möjligheter men också utmaningar
Jeanette Andreasson Sjödin, ordförande för RF-SISU Blekinge, lyfte fram idrottsrörelsens betydelse i Blekinge, där över 53 500 personer är medlemmar i en idrottsförening och 15 000 ideella ledare bidrar till att skapa aktiviteter för barn, unga och vuxna. Samtidigt påverkas idrotten av flera samhällstrender. Skillnaderna i fysisk aktivitet ökar, där vissa grupper är mycket aktiva medan andra rör sig allt mindre, och idrottsföreningar har svårt att nå vissa delar av befolkningen. Den ekonomiska osäkerheten påverkar också idrotten, särskilt föreningar som har stora kostnader kopplade till anläggningar. Samtidigt pressas föreningsidrotten av en ökad kommersialisering, där fler privata aktörer konkurrerar om idrottsutövare och resurser.

Jeanette Andréasson Sjödin, ordförande RF-SISU Blekinge
Hur kan vi stärka idrottens roll i samhället?
Ett återkommande tema under mötet var vikten av samverkan mellan idrottsrörelsen och kommunerna. Tre av Blekinges fem kommuner har idag ett idrottspolitiskt program, och deltagarna diskuterade hur fler kommuner kan ta fram strategier för att långsiktigt stärka idrottens förutsättningar.
Flera konkreta exempel lyftes fram. Frågan om hur idrottsanläggningar kan användas mer effektivt var en av de stora diskussionspunkterna. Kan idrottshallar och andra anläggningar öppnas upp för fler typer av verksamheter och målgrupper för att öka nyttan? Samtidigt lyftes behovet av att stärka idrottens roll i utsatta områden. Idrottsrörelsen har idag verksamhet i samtliga utsatta områden i Sverige, men flera röster menade att det även borde satsas på områden som är i riskzonen för att på ett tidigt stadium motverka segregation och ojämlikhet.
En annan viktig fråga handlade om ungas inflytande och ledarskap. Många föreningar har svårt att rekrytera nya ledare, och för att idrottsrörelsen ska vara hållbar på lång sikt behövs fler unga som engagerar sig. Genom att satsa på ledarskapsutbildningar och ge ungdomar större inflytande kan fler lockas att ta ansvar i föreningslivet.
Anna Iwarsson berättade också om idrottsrörelsens framtidssatsning fram till 2035, där fokus ligger på förenklade administrativa processer, bättre stöd för föreningar och en ökad digitalisering. Genom ett nytt stödsystem som anpassas efter föreningarnas behov kan idrottsledare lägga mindre tid på administration och mer tid på verksamheten.

Mathias Roos presenterar idrottsrörelsen i Blekinge
"Idrotten måste in tidigt i samhällsplaneringen"
Johan Storåkers, ordförande i Svenska Friidrottsförbundet och oppositionsråd i Sundbyberg, betonade att idrott, kultur och fritid ofta kommer in sent i samhällsplaneringen. Han menade att om kommunerna inte skapar förutsättningar för spontanidrott, näridrott och skolidrott redan i planeringsstadiet, riskerar man att nå betydligt färre barn och unga. För att idrottsrörelsen ska kunna utvecklas behöver idrotten bli en naturlig del av planeringen av nya bostadsområden och stadsdelar.
Mötet resulterade i flera insikter och medskick till kommunerna. Bland annat lyftes behovet av att föreningslivet organiserar sig för att underlätta dialogen med beslutsfattare samt vikten av att långsiktiga investeringsplaner skapas för idrottens infrastruktur. Att arbeta strategiskt och långsiktigt med idrottspolitiska program och samverkansmodeller framhölls också som avgörande för att idrotten ska kunna fortsätta vara en stark kraft i samhället.

Slutdiskussion med inspel från kommunerna
Sidan publicerades: 18 februari 2025